Sena kvällar och shots!

2016-09-25 KL 22:27:50, Livet i Turkiet
Båda barnen sover nu och jag är jättetrött. Jag har varit riktigt trött hela helgen faktiskt.
Idag var det nog för att jag var uppe så sent igår kväll och pratade med Kadir. Ni vet, livet, uppväxt, olika liv men ändå så lika grundåsikter.
Vi är ju uppväxta på väldigt olika vis men samtidigt är vi så lika varandra om vad vi tycker och tänker.
 
Vilket fall, dagen har varit jättebra och jag lagade en god, vegetarisk gryta nu ikväll med extra mycket vitlök.
Vi är lite små förkylda här hemma så jag öser på med vitlök för säkerhetskull. Imorgon ska jag ta med mig Esma och åka till Migros hade jag tänkt för att köpa´färsk ingefära och honung där.
Ni har väl inte missat ingefärsshotten? I så fall måste ni prova den om ni vill hålla förkylning på avstånd denna höst och vinter.
 
 
 
På tal om höst så har det blivit något svalare nu, framför allt på kvällar och nätterna.
Med det sagt så vill jag också tillägga att vi har bara öppet en balkongdörr om natten och jag sover med långa tights istället för shorts.
Det är alltså inte direkt kallt men svalare än vad vi annars har haft de senaste månaderna.
Det känns som det blev svalare snabbare i år men å andra sidan så hade vi också väldigt, väldigt varmt länge förra året.
Ovanligt varmt då.
Jag minns så väl i Oktober när min syster hälsade på oss och det fortfarande var så varmt. Och det blev först kallt i December precis samtidigt som det var dags för mitt kejsarsnitt och Esma föddes.
 
 
 
Ikväll efter middagen så fick barnen bada i duschen. Dem älskar vatten båda två och jag trodde nog ingen kunde gilla att duscha mer än Adem men jag tror Esma har tagit priset i att älska vatten faktiskt.
Hon tjuter av glädje när hon ska in i duschen och skriker eller blir ledsen när jag lyfter ut henne från den.
Efter duchen så kammade jag håret på barnen och sedan fick dem sitta i soffan och borsta tänderna.
Esma har nu 4 tänder så hon har fått prova att använda tandborste.
Adem är duktig med tandborstningen och protesterar aldrig. Därför vill jag försöka få Esma att också tycka det är kul och slippa tjata eller på något sätt tvinga till tandborstningen.
Det är väl så jag har gjort med Adem, jag har inte varit stenhård med att borsta morgon och kväll från början utan ibland har vi missat/glömt eller bara struntat i det när jag märkt av att han inte vill, inte är på humör eller liknande.
Och idag har jag en son som mer än gärna vill borsta tänderna när jag säger till honom. Dessutom får jag bortsta tänderna på honom utan att han protesterar eller säger emot.
Så länge han får borsta själv sedan så säger han aldrig något när jag säger att jag ska borsta på honom.
 
 
Nu blev det ytterligare en lite sen kväll för Kadir tog fram vattenmelon och jag tog en pause i bloggandet för att äta.
Dags att stänga ihop datorn och sova ett par timmar. God natt!
 
Vi tvättade idag också. Mycket intressant för dem mindre.


Energiförrådet!

2016-09-24 KL 07:49:22, Livet i Turkiet
Mitt energiförråd är tankat till max igen och jag är lyckligt lottad över alla fina människor som jag har i mitt liv idag. 
Solen skiner och det är lördag. Bättre än så kan det inte bli tror jag. 
Hoppas att ni får en riktigt bra dag!
 


Esma 9 månder!

2016-09-22 KL 21:52:28, Esma
Jag har missat att uppdatera om Esmas 7- och 8månaders utveckling. Men jag tänkte göra en liten och dessutom sen 9 månaders uppdatering. Förhoppningsvis så är jag snabbare sen vid 10 månaders.
 
När vi var i Sverige, när Esma var 8 månader och 2 veckor så fångade jag på film när Esma sa sitt andra ord flera gånger om
"Äta, äta, äta, äta"
Hon hade sagt det några gånger innan det men ganska så otydligt även om jag tyckte mig höra just det ordet.
Med Adem var allt så tydligt, alla ord och alla utvecklingar som man tydligt ser visade han.
Medans Esma ser man lite grann att något är på gång att ske, man hör henne säga ett ord men var det verkligen på riktigt tänker jag då.
Och sedan några dagar senare så är det på riktigt och jag hör henne klart och tydligt säga äta tex.
Idag säger hon mamma, äta, baba och anne (mamma på turkiska) utöver dem riktiga orden så "pratar" hon för fullt. Dadadada säger hon för det mesta men ofta låter det som om hon svarar mig och människor som hon träffar och som pratar med henne. Oftast får man ett svar från henne alltså, men oftast är det på bebisspråk.
 
Esma har ålat sig fram ganska länge nu. Som en militär som tar sig fram liggandes på marken tycker jag det ser ut.
Precis samma sak gjorde Adem och sedan vid 10-11 månader så började han ta sina första stapplande steg.
Och efter sin 1års dag så började han krypa. Omvänd ordning vilket är mycket vanligt.
Esma började visa tendens på att vilja krypa innan hon blev 9 månader och för två veckor sedan så sov hon riktigt dåligt på natten. Hon vaknade vid 5 och kunde aldrig komma till ro för att somna om, ville amma fast ändå inte.
Hon var helt enkelt inte sig själv. Och efter tredje dagen som detta pågick så började hon också ta sig fram genom att krypa. Nu kryper hon nästan mestadels hela tiden och det går undan.
Vi måste verkligen ha mer koll på henne och på vart hon tar sig fram.
 
 
Så här var det för 10 dagar sedan. Långsamt och försiktigt. Nu går det undan istället.
 
För tre dagar sedan, när Esma var 9 månader, 2 veckor och 1 dag gammal så ställde hon sig upp på egen hand mot soffan för första gången.
Jag och Kadir satt i soffan, Esma satt nedanför och plötsligt tog Esma sats och bara ställde sig upp.
Vi föräldrar blev lite chockade faktiskt då vi inte var beredda på det. Och än mindre förberedda på att hon faktiskt kan göra en sådan sak.
 
Esma är otroligt enkel liten person, hänger med lätt, gör inte mycket ljud ifrån sig om att hon är missnöjd. Får hon bara amma, sova när hon behöver och riktiga mat i magen ibland så är hon väldigt nöjd.
Pratglad när hon vill prata och annars är hon tyst och tittar med sina stora, gröna ögon.
 
 
 
 
Hennes ögon är helt fantsatiska tycker jag. Precis som sin storebror, jag druknar i deras ögon verkligen.
 
 


Lek med duplo!

2016-09-21 KL 09:18:00, Livet i Turkiet
God förmiddag på er!
Här vaknade vi innan kl 6 idag, Esma vaknade och väckte mig.
Kadir och Adem sov i vardagsrummet i natt själva så Esma väckte bara mig först men inte långt därefter så kom Adem inrusandes till mig och frågade vart hans monstertruck var någonstans.
Den låg bakom en kudde och allt var frid och fröjd när vi hittat den.
 
När vi var i Sverige så fick Adem två nya uppsättningar va duplo. Det är himla smidigt med duplo att de kommer som egna paket och "kategorier" men att man också kan bygga ihop allihop tillsammans.
Jag minns i början när Adem fick sina första duplopaket så ville jag hålla i sär dem. Men snabbt insåg jag att det är roligare och mer praktiskt att använda allt ihop.
Förra året fick han dessutom en grön byggplatta från Kristina, Inge och familjen så nu kan vi bygga roliga hus och annat skoj där på.
I Sverige fick Adem lilla flygplanet och traktor och dem är stora favoriter här hemma.
Dem ska vara med när vi äter, in i duschen, med i bilen och när han ska sova.
Det roliga är att Esma nu börjar ta för sig mer och leker även hon med duplo här hemma. Eller ja, hon känner och klämmer på alla bitar. Och stoppar dem gärna i munnen.
Det som är bra med duplo är att bitarna är alla så pass stora att de inte går att sätta i halsen och de är lättare att greppa även för små människor som Esma.
Adem är jätteduktig på att leka själv, det var jag också när jag var liten så det kanske han har fått från mig. Med duplo så tränar man finmotoriken men skapar också en kreativ lek och det stimulerar barnets fantasi.
Man lever i en låtsasvärld för en stund.
 
Leker dina barn med duplo?
 
 
 


Det blev svart i gallerian!

2016-09-20 KL 19:00:59, Livet i Turkiet
Jag har haft en helt fantastisk dag med min underbara Piteåvänner Kristina och Elsa.
Jag kommer med mer bilder och framför allt text om dagen framöver, jag kanske inväntar tills jag har fått fler bilder från Elsa och Kristina till och med.
Men jag måste bara visa er två bilder. Och berätta vad vi var med om idag.
 
Det regnade på morgonen men sedan sprack det upp och när jag hämtade upp gänget så började solen skina.
Det höll i sig till ungefär 14-tiden, då drog ett ordentligt regn och åskoväder in. Tack och lov befann vi oss inomhus i shoppinggallerian.
Elsa och jag som skulle möta upp Kristina i en butik kom precis vid öppningen och fick se och känna av allt.
Jättekonstigt men samtidigt ganska häftigt oväder, rejäla stormar och massa blixtrar och åska.
Vi gick in i gallerian igen allihop och där märkte vi hur det läckte in vatten på översta våningen vid ett hörne och lamporna blinkade till lite grann.
Vi skulle ta hissen men eftersom jag är lite hissrädd så tänkte jag direkt att det kanske är en dum idé om strömmen går och vi blir fast.
Självklart har de resurser i en sådan stor galleria så strömmen slås ju inte ut där.
Trodde jag....
Knappt 2 minuter senare så blev det bäcksvart i hela gallerian. Det tog några minuter och sedan var strömmen tillbaka.
När vädret hade lugnat ner sig lite så hoppade vi in i bilen och åkte hem. Och när jag var hemma igen så sken solen.
 
Jag måste säga att dagens väder var verkligen något utöver det vanliga. Väldigt konstigt, varierande och innehöll något av allt. Blixtrar och dunder, solsken och blå himmel.
Men jag är inte alls förvånad att det blev just idag, det händer alltid något kul, spännande, nytt och annorlunda när jag hänger med dessa härliga människor.
Det hör liksom till.
Imorgon blir det säkert fint väder och solsken igen.
 
 
 


Molnigt väder!

2016-09-20 KL 07:12:10, Livet i Turkiet

Idag vaknar vi upp till ett lite grått väder och lite lätt regn. Inte det jag hade hoppats på faktiskt eftersom jag hade, och har planer för dagen som skulle innefatta lite sol på förmiddagen.
Men ingenting kan stoppa mig, så länge barnen inte är sjuka och vi måste stanna hemma.
Men förutom lite vanlig hosta så är de friska och vi får bara planera om första dagsaktiviteten lite.
Idag ska vi träffa våra härliga och underbara vänner som är här på besök nu.
Dags att göra oss klara.
Hoppas att ni får en bra dag!



Imorgon börjar det igen

2016-09-18 KL 17:26:09, Livet i Turkiet
Tänk vad tiden går snabbt, imorgon är det redan den 19 September och vi går in i en ny fas imorgon i våran familj.
Jag älskar rutiner och tycker det är skönt när allt lunkar på som vanligt men med några avstickare då och då.
Att vara spontan ibland och köra på utan planering för att sedan falla tillbaka till rutinerna igen.
När det blir större förändringar så blir det lite jobbigt kan jag tycka, tills att jag har kommit in i den nya rutinen och förändringen.
Och det beror också mycket på åt vilket håll rutinen ändras.
 
Jag minns så väl någon månad innan avslutningen på Adems förskola när Kadir sa att de skulle stänga för sommaren men att det finns möjlighet till sommarförskola.
"Men det ska vi väl inte låta Adem gå på eller hur?" Sa Kadir.
Jag vet inte vad jag hade tänkt men jag hade kanske inte räknat med sommarstängt. Jag hade räknat med att det skulle rulla på som vanligt under sommaren också.
Men det är klart att det är stängt, det är ju vanliga skolor också. Storasyskon är hemma, föräldrar har kanske lite semester om de inte jobbar inom turism och det är långt ifrån alla föräldrar på Adems förskola som gör.
Det är inte 4 veckors semester de har eller kan ta ut kanske men många väljer att ta ut någon vecka, kanske runt högtiden sekerbayram som vi hade i somras.
Det var i alla fall inte många av barnen som skulle gå på sommarförskola vad vi hörde strax innan stängning.
 
Adem är världens goaste kille och jag saknar honom varje dag när han är på förskolan. Men att ha honom hemma hela dagarna, i värmen och Kadir som jobbade mycket skrämde mig lite.
Kommer jag klara av det? Kommer jag fixa två barn själv verkligen? Ska vi ändra våra rutiner nu igen?
Precis samma sak kände jag inför våran semesterresa till Sverige. Jag var nästan lite rädd att jag skulle bryta ihop för att det inte skulle funka med två barn. Esma har ju blivit så stor och tar för sig mycket mer (Och sover mindre än när hon var nyfödd)
Men det är klart att jag fixade det, det funkade alldeles utmärkt hela sommaren OCH i Sverige.  
Det är väl snarare jag som måste anpassa mig för andra rutiner under sommaren än att barnen, i det här fallet Adem, som ska anpassa sig för att inte gå på förskola.
 
Imorgon ändras våra rutiner igen. Imorgon börjar förskolan igen.
Och det ska bli skönt faktiskt men två saker gör mig lite...inte rädd men jag tycker det är lite jobbigt.
Dels att ställa klockan och komma upp, äta och sedan åka iväg vid en viss tidpunkt.
Jag har två barn som vaknar långt innan 8, gärna runt 7 varje dag ändå, alla dagar i veckan. Men att just ställa klockan, höra alarmet OM barnen väljer att ta en skön sovmorgon.
Och detta med att komma iväg. Adem kanske protesterar för att han har fel shorts på sig, frukosten inte är god eller skorna sitter fel.
Turligt nog så äter han frukost, lunch och mellanmål på förskolan så äter han inte frukost hemma så gör det inget. Men vi provar ändå att få i honom något.
 
Sedan kommer det stora bekymmret och det som gör mig mest ledsen till de nya rutinerna.
Att vara ifrån Adem så många timmar per dag. Jag tycker hans förskola är toppen på alla sätt och vis. Pedagogerna är helt underbara, det är bra rutiner, bra mat, lagom många barn i alla klasser och alla har två pedagoger per klass.
Men Adem går heldag på förskolan. Vi kan välja att hämta honom när vi vill, om vi vill under dagen. Men det är ingeting som dem egentligen har som förslag så då blir det oftast mitt i en planerad verksamhet.
Och samtidigt tänker jag mycket på utanförskap, går han halvdag så missar han andra halvan och den gruppaktiviteten de gjorde då.
Oftast pratar dem om det nästa dag igen, kanske forstätter vidare på det som de har gjort dagen innan och så vidare.
Sedan har det funkat bra för Adem att vara heldagar eftersom han och flera på hans avdelning vilar efter maten.
Då blir det inte så långa dagar trots allt.
Förutom för mig. Jag vill ha hem Adem och pussa på honom. Jag vill höra hans skratt och trösta honom när han slår i huvudet.
Men jag vet att han trivs jättebra, har många kompisar, tycker det är kul att få pyssla, klippa, leka i bollhavet och allt det där som dem gör.
 
Så imorgon är det dags. Adem är jätteredo och ville åka redan imorse. Jag vet inte om jag är lika redo men vilken tur att jag har Esma hemma som jag kan pussa på och trösta ifall hon slår i huvudet.
 
 


Dags nu igen?

2016-09-17 KL 21:47:11, Livet i Turkiet
Dagarna rullar på i ett här hemma hos oss men idag när Kadir var iväg nästan hela dagen så har jag och barnen bara varit hemma.
Esma har börjat krångla lite om nätterna vid 5-tiden så jag har känt mig extra trött ett par dagar nu.
Samma sak idag men så lyckades hon somna om och ta sovmorgon så vi åt inte frukost förens efter klockan 9 idag.
För oss är det sent, vid den tiden brukar vi duka bort frukosten och då har vi ändå tagit det väldigt lugnt.
Vi stressar sällan vid frukost utan äter i våran takt och tittar på tvn samtidigt.
 
När barnen sov efter lunchen idag så skulle jag städa toan lite lätt hade jag tänkt men det slutade med att det blev en ordentlig städning där istället. Och det behövdes väl egentligen så det var skönt att få det gjort.
Mitt i allt vaknade Esma så det var lite svårt att göra klart det sista men till slut så...
 
Från det att jag vaknade imorse så har jag haft någon konstig känsla i kroppen. Och jag har varit riktig trött och seg i kroppen. Kom aldrig riktigt igång på förmiddagen innan det var dags att göra lunch.
Nu ikväll förstår jag varför, det slog liksom över på 5 sekunder. Jag börjar bli sjuk.
Näsan rinner, ögonen kliar och jag känner verkligen i hela kroppen att jag har en förkylning på gång.
Barnen har varit lite förkylda sedan ett par veckor tillbaka. Esma hade en rejäl slemhosta i Sverige men senaste veckan har det varit betydligt bättre.
I natt tyckte jag att det blev lite kallt, vi har ändå balkongdörrarna öppna. Så min kropp reagerade väl på det, blev kall och nu bröt förkylningen ut ikväll.
Men jag har laddat med mycket vatten, vätskeersättning till och med eftersom jag slarvade med att dricka vatten i två dagar nu. Och precis nu innan jag satte mig i sängen för att kolla runt på internet och blogga så tugga jag i mig tre vitlöksbitar.
Jag gillar vitlök i maten annars men fy tusan vad det tar emot att äta dem råa sådär. Någon mer som brukar tugga sånt när ni känner er sjuka?
Vi får väl hoppas att det hjälper. Den kommande veckan är det mycket kul på gång för oss alla i familjen så jag har inte ritkigt tid att bli sjuk om jag ska vara ärlig.
Men som alltid med sjukdomar så tänker jag att hellre att jag blir sjuk än barnen.
 
Nu ska jag sova och imorgon när barnen sover efter lunch så ska jag passa på att sova då med.
Vatten, vitlök och mycket sömn är väl det viktigaste just nu för att inte bli allt för sjuk.
Hoppas ni mår bra i alla fall och att ni har haft en bra lördag!
 


Picknick uppe i bergen!

2016-09-16 KL 10:40:00, Livet i Turkiet
När jag skrev om Taurusbergen för några dagar sedan så hade jag ingen aning om att vi faktiskt skulle åka upp dit knappt någon vecka senare.
Men i förrgår var vi där hela dagen och hade en riktig toppendag med alldeles perfekt väder. Precis det vi var ute efter.
Jag tror det var under bayrams första dag som vi bestämde med några av Kadirs syskon att vi skulle göra en picknickdag i bergen.
Sagt och gjort. Vi, Kadirs svägerska, hans ena bror och en av hans systrar inklusive deras familjemedlemar åkte ganska så tidigt upp mot bergen och stannade på en öppen plats bara 40 minuter hemifrån våran lägenhet och vägen dit är kanske är den krokigaste vägen man kan tänka sig.
Och upp, upp, upp mot bergen åkte vi.
Hela resan dit är så fantastisk och som sagt, jag älskar att se dessa berg och även få vara uppe i bergen.
Det är en helt annan luft och atmosfär där. Det är framför allt svalare där och luften är så härlig så här års när luftfuktigheten nere i Manavgat och Side är så hög.
Våran resa till Yayla som vi gjorde i Augusti 2014 bloggade jag om då och visade även då bilder från resa dit.  
Det kan ni hitta HÄR Det är samma väg vi åkte denna gång, fast betydligt kortare resa.
 
Just denna dag när vi var där så var det soligt till en början men ändå ganska kallt.
När vi var ute i Sverige tidigt på förmiddagen, gick på promenad och lekte i lekparken så tyckte jag att det var svalt men skönt.
Det var det i onsdags med men samtidigt något kallare än Sverige. Det var verkligen inte varmt alls, knappt ens i solen.
Men för det mesta var vi i skuggan. Och långärmat, jeans och strumpor på Esmas fötter var ett måste.
Kadir hade tshirt, jag hade en tunnare tröja till en början men bytte till en varmare luvtröja lite senare och Esma fick också en varmare tröja på sig de sista timmarna när solen knappt syntes.  
 
Vi åt frukost på plats när vi kommit fram och sedan lekte barnen. Kadirs andra syster kom dit eftersom dem också hade planerat in en picknick där denna dag fast med andra vänner.
Vi sparkade fotboll och började göra iordning en eld för att grilla mat. Trots en ganska så sen och mättsam frukost så var jag hungrig när det var dags för lunch.
 
Det mulna på ganska så bra under lunchen och strax efter så kunde vi höra regnet som kom allt närmre oss. Och ett, tu, tre så började det droppa hos oss för att sedan komma rejält med spöregn.
Esma, jag och Adem satt i våran bil när det öste ner. De andra hoppade in i sina bilar. Kadir vet jag inte vart han tog vägen, han stod nog under ett träd tror jag.
Efter 25 minuter så var allt över och vi kunde gå ut igen. Det var skön luft fast ganska så molnigt ute och Esma, Adem och alla vi vuxna tog oss en sieasta.
Helt otroligt att jag somnade mitt ute i det fria, jag brukar annars bli ganska så rastlös och svårt att komma till ro mitt på dagen.
Och att somna på en ojämn mark med tunna liggunderlag trodde jag aldrig att jag skulle fixa.
Men det var nog den sköna luften.
Efter det så var det dags för te och kaffedrickande. Jag packade in barnvagnen som Esma hade sovit i och även lite andra saker som vi hade ute.
 
 
Barnen fortsatte att sparka fotboll och elden tändes för att grilla kyckling denna gång.
Sedan kände vi att det var dags att rulla hemmåt. Det började bli ganska så disigt där uppe på bergen dessutom så det passade bra.
När vi hade åkt knappt 2 kilometer så var solen framme och efter halva vägen så hade vi fått lock för öronen flera gånger och vi kunde verkligen känna att luften var tät och mycket varmare igen.
Hemma i Manavgat så sken solen och allt var precis som vanligt helt ovetandes om att det precis hade varit en ordentligt regnskur och mörka moln halva dagen bara en bit därifrån.
 
Det är häftigt att vädret kan ändra sig så. Och detta var verkligen något vi alla behövde. Ren och skön luft, lite regn och massa positiv energi med härliga människor och god mat.
Det kan inte bli så mycket bättre än så.
 
Här kommer massa härliga bilder från dagen. Hoppas att ni tycker det är kul att se och höra om.
Bilderna blir bäst om man sitter vid en dator och tittar eller en surfplatta och inte kollar med mobilversionen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 


Regn både igår och idag!

2016-09-15 KL 19:31:25, Livet i Turkiet
Man skulle kunna tro att vi är tillbaka i Sverige när man ser klippet här nedanför som jag filmade inifrån våran bil igår.
Men vi är fortfarande i Turkiet och bara 40 minuter hemifrån. Igår vid den tiden och hela dagen så var det soligt och jättefint väder i Side och Manavgat.
Men där vi var så var luften sval, vi gick runt i jeans och långärmat för det mesta samtidigt som jag flera gånger kände att jag nästan frös.
Det kändes kallare än när vi var utomhus i Sverige vid soliga dagar.
Och ändå var vi alltså bara 40 minuter hemifrån, ifrån Manvagat. Visst är det häftigt hur det kan skilja sig så.
Kadir hade redan förvarnat att vid 13-tiden kommer det komma regn. Jag tror filmen är inspelad runt 13.15.
 
Vart vi var och vad vi gjorde får ni se imorgon när jag har laddat upp alla bilder.
Idag...då fick vi en skur med regn hemma hos oss i Manavgat också. Men jag gissar på att vi kommer få soligt och bra väder imorgon igen. Regn så här års är inte vanligt förekommande direkt.
Inte i Antalyaregionen i alla fall.
 


Firat första dagen!

2016-09-12 KL 21:54:33, Livet i Turkiet
Hej!
Jag är helt slut efter en heldag hos Kadirs bror fastän att jag knappt har gjort något känns det som.
Jag såg mest till att Adem och Esma var nöjda och passade upp på dem, och resten av kusingänget som var där.
Men jag blir lätt slut i huvudet av heldagar som dessa. Däremot blir kroppen fylld av energi och det är väl därför jag inte heller kan sova trots att klockan snart blir 23.  
Trött i huvudet men pigg i själen, ungefär.
Klockan 5 vaknade Esma och jag imorse och strax efter klockan 6 var vi iväg. Sedan var vi hela dagen hos Kadirs ena bror med familj och umgicks med alla som kom dit.
Vid 18-tiden så åkte vi runt och hälsade på släktingar, önskade trevlig bayram, drack fanta och blev bjudna på godis tradtionsenligt som det ska vara.
Sedan avslutade vi kvällen hos Kadirs pappa dit flera av Kadirs syskon med familjer kom.  
Adem var nog lite hög på socker när vi åkte hem för han somnade inte i bilen trots lång, heldag. Esma däremot somnade nästan direkt och jag kunde till och med byta om på henne till pyjamas när vi kom hem utan att hon vaknade.
 
Imorgon ska vi fortsätta firandet och hälsa på fler släktingar. Men då äter vi frukost hemma vid lagom tid och är inte iväg hela dagen som idag.
På onsdag har vi andra, roliga planer och då ska jag ladda mobilen för går allt i lås så kommer jag komma med mycket bilder från en plats vi besökt tidigare.
Det blir kul.
 
Jag hade tänkt att se ett avsnitt av paradise hotel nu ikväll eftersom jag ändå inte kan sova.
Men helt plötsligt så känner jag att ögonen går i kors. Kanske slocknar snabbt i sängen ändå.
Bayramınız mübarek olsun 💕 
 
 
Våran fina prinsessa var så fin idag i klänningen som hon fått från Bettan. Den passade perfekt nu både i storlek och vädermässigt.
Adem var också fin i sina kläder men han lyckades också ganska snabbt skita ner sig. Jag tror han bytte kläder 3 eller 4 gånger idag. Men kul hade han, och det är det viktigaste.


Fira bayram imorgon!

2016-09-11 KL 22:25:46, Livet i Turkiet
Hej på er! 
Nu är det dags att ställa klockan och försöka somna så snart som möjligt. 
Imorgon ska vi nämligen iväg tidigt till Kadirs bror. Kurban bayram, offerhögtiden börjar och det är dags att träffa massa släktingar och äta massa god mat för att samtidigt önska trevlig bayram till alla. 
Det ser jag fram emot. 
 
Ha det så bra! 
 


Utsikt över Taurusbergen, Turkiet!

2016-09-10 KL 09:48:53, Livet i Turkiet
Jag vet inte hur många gånger jag har sagt det men bergen här omkring oss där vi bor är helt fantastiska.
De höga Taurusbergen är en bergkedja som sträcker sig från Egridirsjön i väster till Eufrat i öster.
Flera utav Taurusbergens toppar sträcker sig över 3000 till 3700 m över havet och den allra högsta toppen är Aladag som har en höjd på 3756 m.
 
Varje gång vi åker hem till Kadirs familj och syskon så blir jag lika imponerad över utsikten dit och där på plats  eftersom det är en liten bit upp mot bergen och har en fantastiskt utsikt över bergskedjan.
Vi ser även bergskedjan från våran lägenhet i Manavgat och man kan även se bergen när man är i Side om man tittar mot Antalya hållet från västra strandpromenaden.  
Men är det disigt eller fuktigt som det brukar vara vid sommarmånaderna, så kan det vara svårt att se dem åt det hållet. På vinter ser man bergskedjan mycket tydligare.
 
Häromdagen tog jag helt fantastiska bilder från ett hustak när vi hälsade på Kadirs syster och de skulle skörda vinddruvorna som de har där.
Hade jag bott här så hade jag ställt fram en soffa och tittat på solnedgången varje kväll.
Eller kanske soluppgång om jag orkat upp vid femtiden.
 
Bilderna ses allra bäst från en dator eller surfplatta utan att använda mobilversionen här på min blogg.
Bilderna får användas så länge källan, http://www.louiseiturkiet.se anges.
 
 
 
 
 
 
 


Fri-yay!

2016-09-09 KL 08:42:24, Livet i Turkiet

Frukosten är avklarad och nu ska jag försöka att få Esma vila en stund sedan ska jag börja tvätta. Solen skiner samtidigt som det blåser lite idag så tvätten kommer att torka på nolltid.
Senare i eftermiddag åker jag och barnen in till Side för att fika med några vänner som är här nu.
Härlig fredag med andra ord. Vad ska du hitta på idag och i helgen?



Aldrig mer vintertid!

2016-09-09 KL 00:09:00, Livet i Turkiet
Förra året blev det lite funderingar om tiden här i Turkiet i slutet av Oktober. 
Turkiet gör som många men långt ifrån alla länder, och flyttar klockan fram och tillbaka beroende på om det är vinter eller sommartid. 
Förra året blev det lite annorlunda eftersom det var val och de valde därmed att flytta fram ändringen till vintertid ett par dagar senare. 
Sedan ändrade vi till sommartid i våras igen. 
 
Men nu är det slut med detta. Turkiet kommer inte längre ändra till vintertid utan vi kommer stanna med sommartid. 
Det känns lite skönt att slippa tänka på det varje halvår. Men å andra sidan blir det jobbigt att vara två timmar före Sverige hela tiden om och när man ex. ska planera in bra tid att kontakta vänner och familj per telefon. 
Inget större problem egentligen men det gäller att tänka till en extra gång då. 
När klockan slår 21.00 i Sverige vid jul så är klockan redan 23.00 i Turkiet då tillexempel. 
 
På den här sidan kan ni se vilka, enligt förra året, ändrade tiden för sommar och vintertid och hur många som precis som Turkiet framöver, inte flyttar klockan fram och tillbaka. 
http://louiseiturkiet.se/2015/october/vintertid-i-sverige-men-inte-i-turkietan.html  
 
 
Källa: https://www.theguardian.com/world/2016/sep/08/turkey-to-stay-on-summer-time-all-year-round 



resebloggar.info

Resor
Toppblogg.se

Personligt
Utemöbler LouiseiTurkiet
Matbloggstoppen