Språk och skrik!

Igår var det inte en lätt kväll för Adem. Han var riktigt ledsen och skrek en hel del.
Hans första tand har kommit upp nästan en tredjedel nu men jag tror det är tand nummer två som precis ska tränga sig igenom tandköttet. Det måste göra jätteont.
Tack och lov att detta händer nu så att man inte minns denna smärta när man blir större.
Han skrek både högt och lågt igår. Då och då var han jätteglad och skratta och busade men så kom det som en våg över honom och han blev ledsen igen. Usch, stackars lilla pojke.
Vi försökte hjälpa honom och trösta honom på bästa sätt. Han var dessutom övertrött vilket inte gjorde det hela bättre för mest av allt ville han bara sova tror jag men så fort han försökte komma till ro så gjorde det säkert ont i munnen på honom.
Tillslut tog jag Adem och försökte trösta honom med allt jag bara kunde medans Kadir tog sig ut på en promenad till Migros. Och det gjorde susen för oss alla.
Tillslut somnade Adem och vaknade några gånger efter det men då var det bara för mig att ta upp honom och ge honom mat så somnade han om.
Lilla pojken.
Under dessa ledsna timmar så fick vi höra ett nytt ”ord” från Adem. Nänänänänä.
Han sa det mer än joller men självklart är det inget riktigt ord ännu. Men det är en början och ett steg framåt.
Undra vad han kommer säga först när det väl är dags?
Jag gissar på baba eller dede vilket betyder pappa och farfar, men han har format ord flera gånger som är väldigt likt anne vilket betyder mamma på turkiska.
Däremot hoppas jag självklart att första ordet blir mamma.
Eftersom han hör turkiska mer än svenska från olika håll så tror jag turkiskan kommer vara starkast i början. Men jag pratar bara svenska med honom och jag är även den som pratar mest med Adem.
När ni svenskar kommer på besök så får ni ösa på med svenska så mycket ni kan till honom.
Han kanske inte alltid svarar såklart men han kommer suga åt sig som en svamp.
 
Och vem vet, det första ordet kanske blir ett engelskt ord då jag och Kadir pratar engelska med varandra.
Något vi inte kommer sluta med och bäst chans för Adem att bli 3 språkig från början.
 
 
Förra veckan såg det ut såhär. Nu har den kommit upp ännu mera.

7 svar på “Språk och skrik!”

  1. Förstår att det är jobbigt för er när lillemannen inte är riktigt kurant…..tandsprickningen kan vara jättejobbig….tipsar om att stryka flytande Alvedon på tandköttet och runt tanden, det hjälpte för mina små hjärtan 🙂 det är ingen fara att ge det lite runt tanden/tänderna, det blir ju inga mängder….Kram K

    1. Ja vi fick tips om detta från doktorn här också. Eller han sa snarare "jag rekommenderar det bara om det är väldigt illa för honom" då dom blir halvt bedövade av det dom har här i Turkiet. Men det kanske är något man ska köpa på sig hemma. Det är väl inte bara de 2 första tänderna som gör ont? Kram!!

  2. lustigt det där med tänderna. Min erfarenhet är att det var lite stohej med de första men sen bara kom det nya utan att man märkte det. Kan vara så att det är så mycket annat i utvecklingen samtidigt med första tänderna som är orsaken mer än tänderna. Men det är ju olika. På tal om språk. Har du själv inga tankar på att lära dig turkiska fullt ut.

    1. Jo då, det vill och kommer jag göra. Lära mig turkiska alltså, men det känner jag ingen stress för och jag lär mig dessutom hela tiden nytt. A och O i ett förhållande är att förstå varandra tycker jag, och att ta bort svenskan och byta ut den mot engelska som dessutom inte alltid är korrekt engelska gör att missförstånden ökar. Man tack och lov klarar vi oss med engelska och vi har inte haft allt för många missförstånd pga språket, mer kulturkrockar istället. Hade vi inte talat "samma" språk så tror jag mer missförstånd och oklarheter. Adems barnläkare sa sist att vi ska hålla hårt i engelskan eftersom Adem kommer ha väldigt stor nytta av även den från oss och det tycker jag känns jättebra. Turkiskan kommer automatiskt med åren helt enkelt.

    1. Tack för tipset!! Jag tjatar på med svenska till Adem men när vi är hos släktingar så fallt det in mycket turkiska. Jag är lite blyg att prata svenska med Adem inför dom tror jag, för ingen förstår mig ju…Grattis till tvillingarna förresten!!
      Kram Louise

  3. Var inte blyg med att prata svenska inför andra. Jag har aldrig kännt så. För mig är det så pass viktigt att hon (och nu tvillingarna) lär sig svenska flytande att jag inte bryr mig om vad andra tycker. Och jag har nu fått lön för mödan…mormor/min mamma är här och hälsar på och det är så härligt att höra Amelia och mormor prata svenska tillsammans. 🙂

    Och tack för gratulationen! Det känns helt otroligt att de är här nu. 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *