Adem var tillbaka på förskolan idag och det var han jätteglad för. Hela veckan har han sagt ”Imorgon är förskolan stängt” Men nu äntligen kunde vi säga att den var öppen igen. Övriga, vanliga skolor i landet är däremot stängt en vecka till. Det är vinterlov här i Turkiet och jag kan tänka mig att caféer, lekparker, butiker och shoppinggallerian har ganska så mycket folk. Särskilt nu när vi har så soligt, men kallt, väder. Så jag som hade tänkt en kaffe på stan och kika lite i affärer kommer nog undvika det en vecka framåt i alla fall. Jag trivs bäst när jag slipper trängas bland massa annat folk.

Vilket fall, idag på eftermiddagen när Esma skulle sova middag så bara kände jag hur tröttheten kom över mig. Nästan som om jag hållit uppe en viss energi förra veckan för att orka med mina energiknottar. Och nu när en inte var hemma och den andra hade somnat så ville jag egentligen också lägga mig på soffan och sova. Men jag tog en extra kopp kaffe och vek lite tvätt istället. Nu däremot, så sover hela familjen och det är dags för mig att äntligen sova. Vi sover förresten alla i vardagsrummet nu. I sovrummet har vi knappt 12 grader så det är alldeles för kallt att sova där. Mina barn sparkar av sig täcket hela tiden dessutom. Men i år sov vi riktigt länge i sovrummet, det var skönt att ha lite kallt i rummet och krypa ner under ett varmt täcke. Då var det runt 14-16 grader i rummet och det var okej temperatur. Om någon månad ungefär så kan vi nog börja sova där igen och jag ser redan fram emot det.

God natt allesammans!

Tänk sen när det är så varmt och gott att vi kan sova på balkongen. Jag har inte sovit där, varken på dagen eller natten, men Kadir och Adem har gjort det många gånger. 

Måndag och jag känner att nu vill jag ta sats och ladda om. Vända känslan från dåligt eller irriterande till bra och positivt. Och när det är en ny vecka, eller bara en ny dag ibland, så är det ett bra tillfälle att just börja om.
Håller ni med mig? Har du något du vill börja om med så är idag en bra dag att göra det på.

Jag tänker mig att man ska må bra inifrån för att få energi och då är det perfekt att börja med god mat. Så nu blir det spagetti och köttfärsås till mig och Esma. Adem är på förskolan och Kadir är på jobbet.
Ha en bra dag kära läsare! Och tack för peppen i förra inlägget.

Nu när barnen sover middag och jag dricker mitt kaffe så kom jag över bilderna från när jag, Elsa och Kristina var på Starbucks i Manavgat i höstas.

Stavningen på mitt namn var väl inte direkt helt rätt.
Det var sådan konstig känsla att gå in där för jag har inte varit på Starbucks sedan jag bodde i USA vilket var 2008-2009. Och då, mina kära läsare, DÅ var jag verkligen på Starbucks. Har jag några läsare idag som följde min au pair blogg då?
Ni som inte har läst den bloggen så kan jag berätta att min värdfamilj var HELT underbar. Jag tog hand om tre barn som var 4, 6 och 7 år gamla. Det var fullt upp och mycket övertid som jag fick extra betalt för. Föräldrarna jobbade väldigt, väldigt mycket och därför blev det mer tid än vad som egentligen var meningen men det var något jag visst från början innan jag åkte till dem.
Vilket fall, förutom att vi bland annat åkte på semester till Florida, South Hampton, South Carolina och så vidare så fick jag även ett bankomatkort så att jag kunde göra veckoinköp i matbutiken för alla i hemmet, betala om jag gjorde några aktiviteter med barnen, jag fick använda kortet för att betala min bensin och jag fick också åka och ta en kaffe på Starbucks om jag ville lite då och då. Det blev väl ibland lite oftare än vad som var tänkt kanske.
Jag och Tori, Victoria som lilla tjejen hette, åkte till Starbucks och tog en förmiddagsfika där ungefär en gång i veckan. Hur mysigt som helst. Och gott.

Så när jag gick in på Starbucks här i Manavgat ungefär 8 år senare och det luktade precis samma som det gör på alla Starbuck’s i hela världen så fick jag verkligen en flashback. Och det luktar så himla mysigt tycker jag.

Vill tillägga här att ja, jag blev väldigt bortskämd av min värdfamilj. De var otroligt givmilda och jag hoppas att de verkligen var nöjd med mig trots att jag var lite crazy som man ibland är som 20 åring. Barnen verkade gilla mig och jag hoppas att de på något sätt kommer minnas deras svenska au pair i framtiden.

Här är några selfie-Starbucks-bilder från den tiden. Och en bild på mig och Sarah från en trevlig kväll som vi hade.

Hej på er, har ni fredagsfeeling?
Jag har både igår och idag gått runt och tänkt att det är söndag men nu är det i alla fall fredag och det känns bra. Vi har det jättekallt hos oss idag. 8-9 grader men framför allt kalla, starka vindar. Solen skiner och det är så skönt. Och än så länge har vi inte haft det så jättekallt inomhus den här vintern men jag vet att vi kommer få det kallare i en kort period innan det vänder igen och DÅ börjar vi få vår. Om någon frågar mig när man ska undvika Side och Manavgat, när det kommer till vädret, så säger jag januari och februari. Men framför allt januari. Det är en rätt tråkig månad men å andra sidan har den varit helt okej i år. Och än så länge helt okej väder, lite regn och trist men det hade kunnat vara värre.

Idag har Kadir varit hemma med oss nästan hela dagen och nu har han och jag precis förberett och gjort klart en kycklinggryta som ska tillagas i ugnen en timme eller två.
Medans barnen sov middag i eftermiddag så var jag iväg och handlade mat. Det är sällan jag åker helt utan barn så det kändes som om jag hade glömt något. Men också väldigt skönt.

Jag tror vi kör på vårat fredagskoncept med popcorn efter middagen ikväll. Tänk att Adems vinterlov snart redan är över. På måndag börjar hans förskola igen och i veckan blir det födelsedagstårta för Kadir. Han fyller 31 år fast enligt hans körkort, idkort och allt annat så fyller han bara 30. Ni kan läsa om varför det är så i det HÄR inlägget
Fredagsfeeling al’a Adem. Okej, detta var när Måns hade vunnit ESC men ändå. Det är väl så vi känner nu när det är fredag och helg.

Jag är van vid att vakna ett par gånger per natt för att Esma vaknar och vill äta. Jag har gjort det i över ett års tid nu så jag förväntar mig inte att få sova en hel natt. Men det är okej, det funkar och jag vet att det inte alltid kommer vara så här. Jag kommer få mina 8 timmars sömn och jag kommer få sova mer än 4 timmar i taget. Men i natt var det verkligen en av de jobbigaste nätterna sen Esma föddes. Hon fick feber igår kväll och var allmänt ledsen. Jag tror och hoppas att det är hennes tänder som är på gång. Eller någon utvecklingsperiod.

Vilket fall, när jag vaknade för 25e gången i natt vid 04-05 tiden så passade jag på att kolla Facebook och fick se den här videon här nedan från en sida som heter ”Välkommen till Turkiet”
Snötäckt Turkiet är inte den bild man har kanske när man besöker medelhavskusten en dag i Juli. Men så här kan det se ut under vintern på väldigt många platser i detta land.
Och visst ser det fantastiskt vackert ut? Som en saga, ett vinterland.

Äntligen söndag. Jag gillar söndagar och just denna dag så skiner solen vilket gör mig extra glad. Vi har haft en riktig trist vinter hittills när det kommer till vädret tycker jag. Eller jag ska inte klaga, vi har haft fint väder också men fler molniga och regniga dagar än vanligt känns det som. Positivt ändå att det inte har känts så kallt, än. Fast jag ska nog inte säga för mycket för det är nu det brukar bli jättekallt innan det vänder igen. Andra veckan i februari ser ut att bli kall, men sånt kan ju ändras.
Men just idag och igår så har vi jättefint och soligt väder med temperatur på uppemot 18 grader i skuggan. Inte helt fel.

Idag åkte Kadir och Adem iväg med Kadirs familj upp mot bergen. De skulle grilla och umgås, och se lite snö var det nog tänkt. Jag och Esma stannar hemma. Dels för att jag inte alls är intresserad av att se snön. Jag är svensk, skyllde jag på. Men största anledningen är för att Esma precis har varit så himla dålig i förra veckan, hostat och feber, så jag vill faktiskt inte dra med henne när vi inte ens har vinterskor som hon kan gå runt i. Hon är inte jätteintresserad av att sitta i min eller Kadirs famn halva dagen. När man väl har lärt sig gå och springa runt så är det klart att man vill göra det hela tiden, inte sitta still.

Vi får åka dit när vi har köpt ett par vinterskor till henne eller när det är lite varmare och hon kan ha sina skor som hon har i vanliga fall, här i Manavgat där vi inte har snö.
Medans dem andra är iväg på äventyr så har jag och Esma haft en långdragen frukost, hon har sedan fått duscha och jag har hängt ut alla våra täcken på balkongen så att de vädras och luftas.

Vad ska ni göra för roligt idag, har ni några planer för dag?

 

Vår lilla långhåriga Esma med noll lockar i fram men korkskruvar i nacken.

Avslutade frukosten så här och verkligen njöt av solen som skiner in i vardagsrummet.

Igår var en minst sagt intensiv dag och barnen fick lite med sömn men massa lek istället. Efter lunch så åkte vi hem till Sofie för att fika och träffa vänner. Precis när vi börjat åka så inser jag att min citronkladdkaka står kvar på diskbänken hemma så vi köpte med oss lite kakor och klämmisar till barnen på Migros så att vi inte kommer helt tomhänta.
Förutom jag och barnen så var det även Maria, Monica, Camilla och hennes dotter Elis som var hembjudna till Sofie och Efe. Och jag hade i förväg fått reda på att det skulle bli semlor till fikat. Med mandelmassa som är så gott. Ni som läst min blogg länge vet att jag älskar semlor. Nu minns jag inte helt säkert om jag åt någon förra året eller inte eftersom jag inte var i Sverige vid semle-tiden. Jag är osäker på om jag åt en hos Sofie även det året annars blev det nog ingen förra året. Vilket fall som helst så var det verkligen supergott och jag verkligen njöt av fikat, och sällskapet såklart. Dessutom serverades det svenskt kaffe till. Bättre kan det inte bli, eller hur?

Efter ett par timmars prat, skratt, gott fika och massa lek så åkte vi hem igen. Jag var helt slut men min energi var definitivt påtankad. Så tack alla inblandade och extra stort tack till Sofie som alltid lyckas med så otroligt gott fika.

God förmiddag på er! Hoppas allt är riktigt toppen hos er och att ni alla mår bra.
Som ni märker så uppdateras inte min blogg just nu och tyvärr kommer det fortsätta så även under den här dagen. Men jag lovar er att jag har flera inlägg på gång som jag inte hunnit skriva ännu. Så håll till godo, ät en god bulle och kika in här lite senare idag så ska ni se att jag är tillbaka med nya inlägg.

Ta hand om er!

Louise, du verkar vara så positiv och glad väldigt ofta. Bara solen skiner så är allt bra. Jag skulle behöva ha lite av den energin i mitt liv under 2017.
Hur gör du? Har du några tips över att bli glad för de små sakerna när allt känns skit?

Jag tycker det är bra att jag framställs som en positiv person och jag hoppas min blogg gör Er läsare glada och att ni blir uppmuntrade när ni läser här. Allting är inte bara positivt i mitt liv och jag är inte glad precis hela tiden. Men jag är glad någon gång varje dag och jag känner mig lycklig någon gång, varje dag. Minst. Genuint lycklig och glad för ”ingenting” och allting. Så har det inte alltid varit och jag har inte alltid sett mitt liv från den ljusa sida. Det är nog någonting jag har jobbat upp själv.

Hösten 2012 så fick min mamma besked att hon hade lungcancer. Ett tag senare så visade det sig att det var en elakartadtumör och cellgifterna hjälpte inte. 3 månader efter cancerbeskedet så blev hon inlagd på sjukhuset i Skövde och jag åkte med första, bästa flyg till Sverige. Jag visste inte om jag skulle hinna fram i tid men det gjorde jag. Jag och min syster spenderade nästan 4 veckor på sjukhuset med mamma innan hon somnade in. Då var jag gravid med mitt första barn, mammas första barnbarn. Som ni förstår så är detta en otroligt jobbig tid och upplevelse men idag ser jag det också som något positivt.
Jag fick 4 veckor med min mamma i hennes slutskede. När jag fick samtalet att jag måste åka till Sverige, NU, så visste jag inte om jag skulle hinna fram i tid. Vi visste inte om det handlade om några dagar kvar eller någon vecka. Men jag fick mer tid med henne än vad de från början trodde. Min mamma var en riktig kämpe in i det sista. Och jag är väldigt glad för det.
Jag tror där och då, och att vi tog igenom oss tiden efteråt med allt vad det innebar som gjorde mig till en mer positiv person. Jag ser saker och ting från ett annat perspektiv idag, försöker att inte älta småsaker, undviker att skapa onödiga gräl eller konflikter som ändå inte leder till något.
Jag försöker dessutom också att stå på mig mer. Ingen ska tala om för mig hur jag upplever något, en situation eller liknande. Eller hur jag ska eller bör leva mitt liv. Men jag har också förståelse för att andra upplever samma situation eller händelse kanske på ett helt annat sätt än mig själv.
Myntet har alltid två sidor, eller hur?

Och jag är en gladare och mer positiv människa idag än för 4, 7 och 15 år sedan. Det kanske har med mognad att göra, att jag idag har två barn och har båda fötterna mer på jorden än då. Eller att jag inte tar saker och ting för givet för imorgon kan allting ändras. Men jag tillåter mig själv idag att vara glad, positiv och lycklig när jag själv vill och känner för det.

 

Här är 8 tips från mig om hur du kan bli mer glad och positiv i din vardag.

Tre saker.
Tänk ut saker som skulle kunna göra, eller som gör dig glad och lycklig. Vad som helst, stort som litet. Dela sedan upp dessa i tre kategorier.
Kategori 1. Det som är lite ”over the top” Ex. Vad skulle du göra om du vann 265 miljoner kronor, Vilka bilar vill du ha, Om du fick vara kung över ett land och bestämma allt -hur skulle det då se ut. Det som är näst intill omöjligt att vara med om eller få ta del av men som man ändå kan drömma om.
Kategori 2. Det som är stort men inte helt omöjligt. Vart går din drömresa, hur vill du ha ditt bröllop, vilken levande kändis vill du träffa. Det sker inte varje dag eller varje år, men det kan inträffa.
Kategori 3. Vardagliga ting som gör dig glad. Vilken bakelse/bröd/tårta är din favorit, Vad vill du införskaffa dig för plagg till våren, Gillar du sol eller snö mest. Du behöver inte tänka på detta varje dag men någon gång varje vecka ska du kunna hitta något i just denna kategori, nummer tre.
Varje gång du tänker på saker du vill ha, göra, tycker om och blir glad av så sätter du dem i någon utav dessa kategorier. Förhoppningsvis så fylls kategori 3 på mest och du ser saker i din vardag som gör dig glad. Som du annars kanske inte hade lagt märke till men alltid funnits där.

Förvänta dig inte lycka hela tiden.
Om du förväntar dig att känna dig glad och lycklig hela tiden så kommer du inte känna av det. Det ska komma som en vindpust när du minst anar det och då, precis då så ska du fånga tag i den. Det låter kanske en aningen flummigt men när du väl har hämnat där ett par gånger så kommer du förstå vad jag menar. NU, precis nu känner jag mig glad och lycklig.

Försök inte att pressa fram det.
Nu ska jag bli glad, nu ska jag bli lycklig. Nu ska jag bli glad, nu ska jag bli lycklig…
–Nej, det fungerar inte så. Du ska inte tvinga eller pressa fram det utan det ska komma automatiskt. Som en aha-känsla som infinner sig i kroppen. Och som jag skrev i den tidigare punkten, du kommer inte känna av det hela tiden, varje dag. Men lite då och då, ibland mer och ibland mindre. Och jag tror att ju oftare du känner av det, ju oftare kommer den känslan att infinna sig hos dig.

Se det stora i det lilla, inte tvärt om.
Detta låter kanske jättekonstigt, eller löjligt för vissa, men jag kan bli glad över att äta nybakat bröd. Det blir väl de flesta människor som uppskattar nybakat bröd men där och då så gäller det att verkligen känna att ”wow, vad gott detta är. Vad härligt att äta nybakat bröd. Tänk vilken tur jag har som får så gott bröd” Känner du inte den känslan eller tänker så, så ska du alltså inte försöka eller på något sätt övertala dig själv att känna så. Då blir det inte på riktigt. Men ju mer du uppskattar nybakat bröd när du äter det, ju mer kanske du känner glädje över det.
Gillar du att handla på rean? Där är också ett perfekt sätt att känna glädje och lycka. Du hade tänkt att köpa en jacka för 799 kr men nu kostar den bara 349 istället. Vilket kap! Tänk lite extra på hur kul, bra och härligt att du köpte jackan till ett mycket billigare pris. Vem blir inte glad av det?
Stora saker i din vardag, inte små saker. För den jackan hänger inte på rea i rätt storlek varje dag, året runt. Det hände nu och den passade dig perfekt.

Din omgivning.
Umgås du med energitjuvar så är det svårt att bli positiv och glad själv. Människor som hela tiden pratar illa om andra eller om andras fel och brister är inte något som gör mig till en gladare och positivare människa. Tvärt om, jag blir själv väldigt negativ i min ton då. Och jag kan erkänna att jag hamnar där ibland men då känner jag av det förr eller senare och försöker istället ändra på mig och framför allt sluta tänka negativt om andra människor. Det är inte ett dugg trevligt och jag vill försöka undvika det så mycket jag bara kan. Människor som hela tiden tycker att allt, precis allt är fel, dåligt, tråkigt och så vidare utger en negativ energi. Det måste finnas en balans där.
Jag skulle inte klara av att hänga med en person som bara är positiv och glad precis hela tiden heller. Det känns som personen försöker hålla uppe en viss fasad då. Men på samma sätt hade jag aldrig klarat av att hänga med en person som hela tiden ser allting från den dåliga sidan.
Exempelvis: kaffet var lite för varmt/för kallt, vädret är bara grått, blåsigt, alldeles för varmt eller för kallt, för mycket sol, för lite sol. Det är inget bra på tvn ikväll, för långt till affären för att handla mat, maten smakade inte bra och så vidare.
Den inställningen gör att i alla fall jag känner en viss negativitet i mitt egna liv. Jag är inte glad, lycklig och positiv hela tiden så jag förväntar mig inte att människor i min omgivning ska vara det. Men jag visar gärna båda sidorna av mig själv. Och det behöver jag se från människorna i min omgivning med. Allt är inte bra, perfekt och lyckligt hela tiden. Men det är inte heller mörkt, tråkigt och negativt. En bra balans i min omgivning är vad jag behöver.

Tillåt andra att inte känna som du gör.
Du kan ha en fantastisk dag eller vecka, barnen är friska och din kärlek spirar. Livet flyter på och allt känns helt underbart eller hur?
Alla känner inte som du just nu. Din vän kanske är i en svacka, mår dåligt, barnen är sjuka och jobbet kanske är skit. Självklart kan du försöka att muntra upp din vän, men tvinga inte hen att vara glad och lycklig. Låt hen få ta sin tid på sig, få vara negativ och kanske till och med sur och arg. Som jag skrev i förra punkten, man måste hitta en balans och tillåta att det går upp och ner.
Bara för att du är glad och lycklig så betyder det inte att alla runt omkring dig är det. Och vise verse. Mår du dåligt, har fått för lite sömn eller går igenom något jobbigt så tillåt dig själv att vara negativ för att du precis missade världens reakap på den där jackan du ville köpa, eller att killen du spanat in egentligen är gift och har barn. Låt dig själv få vara en surmänniska tills att det känns bra igen. Och tillåt andra att få känna detsamma. Du kan inte styra över andras känslor.

Mer attraktivt.
Jag personligen tycker det är mer attraktivt att möta människor med en positiv inställning. Det kan vara kassörskan på Ica som ler och önskar en trevlig dag, en vän som berättar om hur senaste dejten var helt fantastisk och hen har träffat ”the one”. Eller när man promenerar på strandpromenaden och möter ett par från Tyskland som verkligen ler åt en och man kan känna av att de njuter av det härliga vädret och fina landet som de just nu semestrar i. Det är mycket mer attraktivt än någon/några som ger ett negativt och lite surt intryck. Och det smittar av sig till mig själv många gånger.
Men alla du möter är inte i det glada och positiva stadiet samtidigt som dig. Tillåt dem att vara det. Om jag känner mig glad så försöker jag också att se glad ut och önska en trevlig dag när jag handlar i matbutiken för det kanske smittar av sig. Och nästa gång kanske de känner igen mig för att jag gav just det intrycket. Känner jag mig inte glad så lägger jag inte på ett fejkat leende, då får det vara.

Var glad för andras framgång.
Du får vad du förtjänar eller what goes around, comes around är ett bra uttryck att tänka på. Jag har ingen anledning att inte bli glad för någons framgångar så länge det inte påverkar mig till det sämre. Bara för att jag inte har flyt i kärlek, pengar eller livet i allmänt ett tag så blir det inte bättre av att jag önskar sämre för någon annan. Det blir inte bättre för mig och mitt liv om jag inte jublar, klappar händerna eller gör volter när det går bra för andra. Mitt liv är mitt liv och under tiden jag inväntar mina framgångar, stora som små, så kan jag lika gärna klappa händerna för allt bra och positivt som händer i ditt liv, eller hur?
Jag tror också väldigt mycket på karma och använder det mycket i mitt dagliga tänk. Det jag gör för andra idag kommer en dag komma tillbaka i mitt liv. Gott som ont.

---

Om det är så att du gillade det du just har läst och kan tänka dig att dela med dig av dessa tips så skulle jag bli väldigt glad och tacksam om du klickade på den blåa ”dela” knappen här nedan.
Då delas inlägget i ditt flöde på Facebook till dina vänner.
Du kan också dela den här länken på andra sociala medier om du vill.
http://louiseiturkiet.se/2017/01/19/tips-pa-att-kanna-lycka-och-vara-glad-nastan-varje-dag/
Tack! ♥ 

Natten till idag så åskade och framför allt blixtrade det rejält. Och hur vet jag det kanske ni undrar? Jo, jag var vaken till och från mest hela natten. Inte på grund av vädret även om det säkert påverkade lite grann men en viss liten fröken Esma hade väldigt svårt att sova, virrade runt i sängen och var allmänt missnöjd. Hon visar tendenser på att hon ska ha nya tänder i munnen igen så det är väl det som stör hennes sömn kan jag tänka mig. Det gör säkert jätteont på henne med, stackare.

Morgonen blev lite stressig vilket jag ogillar. För det första sov vi alldeles för länge och sedan skulle Adem till förskolan medans jag, Kadir och Esma gjorde oss redo för att åka till polishuset i Manavgat och lämna in alla papper för mitt visum. Nu ansöker man via internet, bokar en tid och sedan lämnar in papperna (26 stycken utskrivna varav hälften var med bara en logga på…)  Och det är betydligt smidigare tycker jag. Jag ska skriva lite om detta framöver tänkte jag för många googlar och frågar vad man behöver, vad det kostar etc. Den blå boken är i alla fall ett minne blott och nu får man ett rosa kort som påminner lite om svenskt körkort i form och utseende.

På eftermiddagen var Esma och jag extremt sega och när hon somnat efter lunchen så försökte jag också sova. Men precis som nu så kommer jag inte riktigt till ro. Jag är trött och behöver sova men det finns såååå mycket mer som jag också behöver göra känns det som.
Esma vaknade efter någon timme men somnade om igen på mig istället och det är så himla mysigt. Jag känner verkligen tryggheten, både den jag ger till henne och den hon får av mig. Hennes söta lockar i håret och doften från hennes nacke, åhh min lilla prinsessa. Lika go och glad som sin storebror.

Barnen somnade i tid ikväll och jag ska också lägga mig nu. Imorgon är det ny dag och på torsdag ska vi få jättefint och soligt väder. Äntligen.

Hej!
Regnet öser ner idag och just denna dag var vi tvungna att åka runt och fixa massor med papper för mitt visum. Jag har bytt efternamn i somras och därför valde jag bara ett kortare visum sist jag ansökte eftersom jag ändå inom kort måste uppdatera mitt rosa visumkort. Så nu är det dags att ansöka igen. Det har jag har sysslat med den sista tiden och nu är det slutklämmen av det hela. Vi får väl bara hoppas att de godkänner mig igen hehe.
Det är betydligt lättare för mig att ha visum här i Turkiet och få stanna en längre period än att ordna med visum/uppehållstillstånd för Kadir i Sverige. Den processen tar över ett år att få och man får ingen förtur i systemet för att man är gift, har barn eller sådant. Så jag är väldigt glad över hur lätt det är för mig att få stanna och bo här.

 

Nu blir det en kaffe och choklad medans Esma sover och sedan ska jag plocka lite här hemma innan Adem kommer hem ifrån förskolan.
Hoppas att ni får en bra måndag!

 

Söndagskänslan. Aaaah, den känslan är härlig dagar som dessa. Jag vet inte hur det är med er men när jag har haft en vecka med riktigt dåligt med sömn, sjukdomar, snoriga näsor, barn som skriker och är missnöjda, sjukhusbesök, knappt tvättat håret och så vidare. Då känns det så himla bra att bara sitta i soffan, mannen tänder brasan, barnen är friska och håret är nytvättat. En kopp te i ena handen och någon turkisk tvserie på tv. Den känslan är oslagbar ibland.

Jag välkomnar nya veckan med stora förhoppningar. Blir det lite sol på det så ger jag en high five till den som vill.

Hej på er!
Vi har gråmulet väder här idag och lite duggregn då och då. Riktigt tråkväder men det kunde varit värre, eller hur?
Barnen har fått duscha och jag ska göra lunch till oss alla nu. Kadir sover på soffan och Adem leker med sitt duplo. Vad gör ni denna söndag? Vad har ni för väder?

Vi har förresten nya grannar som flyttar in i lägenheten ovanför oss just nu. Det verkar vara ett trevligt par men tyvärr inga barn vad vi har förstått det som. Kadir har bara träffat dem lite snabbt men vi ska bjuda in dem på fika eller middag en dag sedan när de har börjat känna sig som hemma här. Bra och trevliga grannar tycker jag är jätteviktigt. Man behöver inte umgås eller hälsa precis hela tiden på varandra men det ska kännas tryggt att ha dem runt omkring sig. Jag vet att jag kan få hjälp av mina grannar om jag skulle behöva eller har något problem i lägenheten. Och när vi inte är hemma så har dem ett extra öga, och öra, mot våran lägenhet.

Nej, dags för lunch nu. Och under tiden lyssnar jag på lite härlig good-feeling-musik från Beyoncé, som denna videon här nedan. Ha en bra söndag!

 

Idag har barnen betydligt mycket mer energi och är igång så det känns som om vi är på rätt väg nu. Esma hostar upp massa slem men det ser jag bara som positivt eftersom det ska lossna och på ett eller annat sätt komma ut.

Igår åkte Kadir iväg och handlade mat och när han kom hem igen så hade han med sig en blombukett till mig. Han köper väldigt sällan blommor eller små presenter till mig för han vet att vägen till mitt hjärta går via magen. Så istället lagar han ofta mat eller annat gott och ser till att röja upp i köket emellanåt när disken står på hög. Det uppskattar jag nog mer om jag ska vara ärlig. Men det var väldigt fint och härligt att få en bukett blommor efter dagar och nätter med dålig sömn, mycket med barnen och läkarbesök.
Det var ett litet tack från honom för att jag lyckas hålla ihop familjen så bra och gör det bästa jag kan.

Och vem blir inte glad av en färgglad bukett som denna. ♥  Hoppas ni får en riktigt fin fredagskväll och glöm inte att ta hand om varandra.

Fredag den 13 idag, det känns ju lite så där att första 13:e datumet år 2017 är just en fredag. En oturs dag sägs det. Fast ärligt talat, ger det någon otur? För mig har det inte hänt vad jag kan minnas. Och jag hoppas verkligen inte det blir så idag heller. Vi har strålande solsken idag så lite ”tur” har vi börjat dagen med i alla fall.

Hur är det för er? Har någon av er drabbats av någon otur fredag den 13:e någon gång? Eller kanske tvärt om, en rejäl turdag?
Jag hoppas att ni får en riktigt bra fredag i alla fall. Nu är det äntligen helg igen.

Follow my blog with Bloglovin

Det har varit ett litet kämpigt dygn får jag väl säga. För någon vecka sedan så började Adem hosta, IGEN…och vi försöker alltid tänka positivt och att det går över av sig själv. Men denna gången fick han feber, mellan 38-39 grader i 5-6 dagar som aldrig riktigt gick ner mer än korta stunder om vi gav febernedsättande. Samtidigt klagade han aldrig på något specifikt och var oftast ganska så pigg men Kadir bokade ändå en tid hos doktorn. Där visade det sig att Adem hade en början på lunginflammation och dessutom visade proverna som de tog att blodet och levern hade dåliga värden.
Han mår okej idag och jag tror, peppar peppar att vi slipper lunginflammationen. Om en vecka ska vi kolla blodvärdet igen och vi hoppas på att det blir bättre.

I förrgår förmiddag så tittar jag och Kadir på varandra och nästan säger samtidigt att det är så skönt att Esma är frisk den här gången. Ibland är det lätt att syskon smittar varandra när de handlar om hosta och snuva.
Vi skulle aldrig sagt det, senare på kvällen och under natten så får Esma hög feber upp till 39 grader och feber försvinner inte riktigt. Inte ens med febernedsättande medicin så Kadir bokar en tid åt henne och åker in nästa morgon för en kontroll.
Hon gick verkligen till frisk, sprallig och glad till ganska så slö och ledsna ögon plus den höga febern och en riktigt rosslig hosta.
Läkaren ville ha henne under observation så vi får en säng och får stanna ett tag på sjukhuset och blir bra omhändertag där. Hennes blodvärden är bra och röntgen visar inget allvarligt men hon har fått en början av luftrörskatarr.

Idag har barnen varit igång hela dagen, de har ingen feber men de sov lite extra på morgonen och på eftermiddagen så det håller antagligen på att återhämtar sig bra. Hostar gör de också men vi tycker redan att den där rossliga hostan som låter så hemsk börjar försvinna nästan helt för båda.

Jag har flera vänner och bekanta i Sverige med barn och det jag har förstått från dem och även föräldrarforum är att de ofta är långa köer vid akuta sjukhusbesök i Sverige. Rätta mig gärna om jag har fel. Hur fungerar det om man behöver boka en tid till nästa dag redan, eller som när vi bokade sent på kvällen, kan man göra det i Sverige?
Här i Turkiet så sjukvården fantastik tycker jag och jag vet att många svenskar som bor här håller med mig. Kommer man in akut så är det kanske en väntan på max 20 minuter. Jag har varit inne några gånger själv men också med barnen. Jag förstår inte hur man kan sitta i flera timmar för att få träffa någon läkare. Stackars barn tänker jag framför allt.
Vi har nog väntat max 1 timme som längst vid ett läkarbesök då vi tagit nummerlapp på morgonen samma dag.
Man kan även boka en eller flera dagar innan och då får man en särskild tid man ska vara på plats. Denna gång för Esma hade vi ex. tiden 9.30 och de fick gå in 9.40 till läkaren eftersom det blivit lite fördröjning med patienter innan.
Blodprov och röntgen är heller inga särskilt långa köer. Man tar en nummerlapp och när de skulle kolla Adems lungor med röntgen nu sist så var det lite längre kö på 45 minuter. Med Esma var det ingen kö alls.
Detta är alltså det kommunala sjukhuset. Vid privata sjukhus brukar det gå ännu snabbare och oftast mindre kö. Jag tror de uppfattas på liknande vis i övriga landet men ni andra turkiet-boende som har besökt framför allt kommunalt sjukhus får gärna kommentera och berätta vad ni tycker om just detta med att få träffa en läkare snabbt. Eller om det har tagit tid för er.

Hej på er! 

Har ni saknat mig och mina uppdateringar? Det har visserligen gått 2 dygn bara utan att jag skrivit något men ni som följer mig dagligen vet att det brukar komma något inlägg om dagen. Igår var vi iväg på lite tråkiga saker, sjukhusbesök för Esma. Och idag har vi varit strömlösa nästan hela dagen. Och det var fruktansvärt tråkigt för när man inte har el hemma så kommer man alltid på massa saker man behöver göra men som innefattar någon form av ström. 

Jag skrev iaf en lista på blogginlägg som jag vill och kanske kommer skriva om framöver. Det är bra att ta fram när man inte har några idéer. 

Men nu vet ni varför det har varit tyst här ett tag. Vi hörs snart igen. 

Hej från regnet!
Igår hade vi jättefint och härligt väder här hos oss i Manavgat, i dag öser regnet ner och det blåser massor. Jag är glad över att vi kan vara inomhus hela dagen och bara mysa med brasan och lek på mattan i vardagsrummet.
Det blåser så pass mycket att tv:n tappar sändningen ibland så vi får se hur länge vi har ström och internet här hemma. Jag har en känsla av att det kommer försvinna snart.

Om det är kvar när barnen sover så ska jag sätta mig i min favoritdel av soffan och spana igenom internet, skicka lite mail som jag måste få iväg och sånt där.
Nu däremot så blir det en kopp kaffe, det behövs en grå dag som denna.

Måndag och ny vecka. Skolorna och de flesta arbeten är väl igång från och med den här veckan kan jag tänka mig, om det inte har startat tidigare till och med.
Hur ser det ut för dig?  Är det skola, jobb eller något helt annat som gäller den här veckan?

Hoppas att det blir en bra vecka för dig, vad du än har för planer. Och kom ihåg, stay positive and be happy.