När inspirationen är borta!

Jag känner att jag har kommit ur mitt blogghumör lite. Förhoppningsvis är det bara tillfället och jag hoppas att jag snart får tillbaka gnistan igen. Just nu känns det som om jag bara skriver om väder, barnen och sjukdomar som härjar lite då och då. Och helt ärligt talat så är det inget kul att läsa om precis hela tiden. Men det händer inte så mycket i vårat liv just nu, vi är inte ute så jättemycket på olika platser som jag kan fota och visa er och jag tror det alltid är lite så här innan våren kommer. Vi har precis som så många andra här, nästan gått i ide.

Jag är väldigt mån om att ni läsare tycker om min blogg och framför allt att ni vill läsa här. Är du en ny läsare så vill jag att du ska gilla det du ser och att du klickar dig in hit igen. 83% av er som besöker min blogg varje vecka är just återkommande besökare så det är ett positivt tecken. Till skillnad från för 8-10 år sedan så skriver jag inte bara för mig själv idag utan jag utgår mycket ifrån vad ni gillar.
Och när jag frågar er vad ni tycker så får jag ofta till svar att ni gillar min blogg så som den är.

Men blir jag för tråkig eller ointressant så får ni gärna säga ifrån. Ett litet ”hörru Louise, kan du inte skriva om…” eller ”Nu är det lite segt att läsa din blogg” Man kan alltid ge kritik på ett snyggt och trevligt sätt.

Jag kollar mycket på google analytics över vart ni läsare kommer ifrån, om ni är direkt-besökare som skriver in min bloggadress själva eller om ni kommer från någon annan sida. Kanske hittar ni hit från Instagram, någon annan blogg eller så. De allra flesta av er är just direkt-besökare och på andra plats är det ni som googlar er fram till min blogg. Jag ser också att ni är på ett ungefär lika många besökare idag som i somras och som för ett år sedan. Varken mycket mer eller mindre på den fronten heller.

När jag tappar gnistan för att blogga så beror det oftast på att det antingen inte händer något i mitt liv och jag får då inte ner några ord och än mindre några nya bilder att publicera.
Eller så vill jag så himla mycket med min blogg men har inte riktigt tid. Och vet inte riktigt i vilken riktning jag ska ta mig härnäst.
Det är där jag står nu, jag vill så mycket men har verkligen ingen tid att sitta ner med välgenomtänkta blogginlägg. Det måste gå snabbt mellan blöjbyte, matlagning, lek och nattning. Och då har jag inte riktigt tiden att skriva genomtänkta, möjligtvis lite längre inlägg. Det tar verkligen tid att få ihop ett blogginlägg, särskilt när tiden inte räcker till eller om man blir avbruten mitt i en text.
Idag kollade jag upp hur det har gått för min blogg de senaste månaderna jämfört med samma tid för ett år sedan och hur det såg ut i somras. Resultatet var kanske inte riktigt det jag hade förväntat mig och jag hade hoppats på ett lite högre resultat. Jag hoppas att det blir bättre inom kort. Jag hoppas att den här våren inte bara blir bra i mitt verkliga liv utan också att det kommer ge mycket inspiration för bloggen. För det är något jag verkligen tycker om att syssla med.

Är min blogg verkligen tillräckligt bra så här?
Vad kan göras bättre?
Hur ska jag hitta tiden, och orken att ha igång en blogg när dygnet inte har mer än 24 timmar och min sömn redan är lite halvkrasst?
Vad lockar er läsare, vad lockar nya läsare och hur får jag dem nya läsarna att stanna kvar?
Hur får jag dem att hitta hit ens från första början?

Det är några av de tankar som jag har haft den senaste tiden. Det enda jag vet helt säkert är att bloggen blir inte bättre när sömnen tryter så nu ska jag ta och göra mig klar för att sova.
God natt!


11015495_1564076863879777_1490398154_n_55155a532a6b221435847d2c

20 svar på “När inspirationen är borta!”

  1. Det förstår man att det är svårt att komma på något att skriva varje dag om det inte händer så mycke och det gör det ju inte alltid. Sen är det alltid kul att läsa din blogg även om det är vardagliga bestyr. Jag har nog läst den några år nu och är den blogg som ligger mig närmst om hjärtat. Ibland får det väl gå någon dag mellan inläggen vi väntar om det är idétorka. Ha det fint. Kram

  2. Hej Louise! Jag älskar din blogg! Kram ps du kanske kan tipsa om genuina Turkiska byar, restauranger, basarer… runt Side/Manavgat/Alanya.

    1. Hej! Vad kul att du gillar den så mycket. Det är också kul att se dina kommentarer så ofta. Det är du och några till som ofta återkommer och det är jätteskoj. 🙂 Det ska jag absolut göra när säsongen drar igång mer, särskilt med tanke på restaurangerna. Just nu besöker vi inte restauranger…alls faktiskt om det inte blir mc donalds kanske haha. Ha det så bra! Kram

  3. Hörru Louise 🙂
    Kan du inte skriva lite om när Kadir och Adem var och kollade på snön häromdan.
    Du vet ju att jag gillar din blogg och att det är just därför jag följer den,
    Jag undrar ju också över din vardag (det har jag sagt förut också), när du har lämnat Adem på förskolan, hur ser din dag ut då? Vad gör du och Esma då? Brukar ni vara ute och gå, strosa omkring i Manavgat/Side/ där ni bor?
    Jag har förstått att Kadir är mer hemma nu, men vem sköter butiken då?
    Du får också gärna visa bilder från er butik.

    Kramar från mig

    1. Jag hittade din blogg för att jag gillar Turkiet och sökte på bloggar om Turkiet för längesen. Och av den anledningen skulle man vilja veta mer om livet där. Hur du uppfattar det. Vad är framtidsplanerna, ska du försöka få medborgarskap? Ska barnen gå i turkiskskola? Kommer ni alltid ha engelska som gemensamt språk eller försöker du gå över till turkiska? Är ni en grupp med tjejer som håller ihop från Sverige och hänger i side? Har du dagligkontakt med din familj i Sverige? Kommer dem ofta på besök? Bor dem hos er då eller på hotell? Går ni i familjen ut och äter i bland? Tar du en kväll med kompisar utan barnen? Typ lite sånt skulle vara intressant! 🙂

      1. Hej Johanna! Många frågor och jag tror att nästan allting finns besvarat men utspritt i olika inlägg på bloggen. Ex. så var jag nyligen på en liten fika med svenska vänner som bor runt om Side och Manavgat. När min familj kommer på besök så bor dem på hotell eftersom dem också vill ha nära till allting och inte vara beroende av bil som man måste ha om man bor där vi bor. Min syster brukar ha en eller två nätter som hon sover hos oss dock. Jag har kontakt med min familj varje vecka nästan, pratade senast med min farmor, lillebror och pappa igår i telefonen och alla läser min blogg. Fortsätt läs bloggen, om du vill, så kommer nog svaren på dina frågor inbäddat i mina inlägg automatiskt. Men jag ska ha dessa i åtanke framöver. Ha det så bra!! Kramar Louise

    2. Ja juste, en dag med Esma och mig har du efterfrågat förut. Det ska jag skriv upp på min ”att blogga om”-lista. Bilder på och runt omkring butiken kommer senare i vår när det är mer i ordning och säsongen kör igång på riktigt Ha det så bra! Kram

  4. Inspirationen kommer och gr som med allt annat i livet. Har inte själv bloggat men har i andra bloggar jag läst sett att det lätt kan gå utför när man börjar jaga siffror och funderar på vad andra vill ha..

    1. Ja det går verkligen upp och ner med allt hela tiden, vilket iofs är bra. Det kan inte vara toppen hela tiden. Däremot tror jag absolut att man ska höra med sina läsare då och då vad de gillar. Och även se statistikmässigt vad som går hem och inte. Försvinner läsare så kanske man ska se efter varför och är det inlägg som blir mer lästa så kan man analysera varför just dessa inlägg går bättre. Sedan kan jag tycka att man aldrig ska jämföra sina besökssiffror med andra bloggare, där sätter jag min gräns. Jag jämför bara med mig själv. Ha en bra söndag! Kram

  5. Hej, jag är relativt ny läsare av din blogg. Den hittade jag när jag sökt på Turkiet. Jag älskar Turkiet och tycker det är spännande att läsa om de vardagliga saker och hur livet är i Turkiet. Så fortsätt med detta gör för det gör du bra 🙂

  6. Jag hittade din blogg inför en resa till Turkiet, då jag var lite orolig över läget i landet. Men din blogg gjorde att vi vågade på resan i höstas. Du visade att media överdriver och att ni lever ett vanligt liv hos er. Och precis så upplevde vi det på plats också.
    Jag ser framemot att följa hur det går med er nya butik.

    1. Hejsan! Vad glad jag blir att du fick en annan bild och vågade er iväg. Media överdriver kanske inte till fullo men sättet de skriver på är enbart negativt om hela landet Turkiet och de ger också ut en bild om Turkiet och dess invånare på ett väldigt fult sätt. Jag har hört flera som sagt efter deras semester i somras och förra året ”men… vi märkte inget annorlunda från tidigare år.” Det är många som tror att dem ska göra det efter allt som de läst. Sedan tror jag personligen att kvällstidningar i Sverige är det land som verkligen går hårdast in för att skriva dåligt om Turkiet. Tyvärr. Hur var eran semester? Märkte ni av något utav det ni kände oro för innan semestern? Jag hoppas att ni hade det bra iaf och att ni kommer åter till Turkiet någon gång för landet är ju faktiskt helt underbart. Oroligt är det i hela världen idag, tyvärr. :/ Kram!

  7. Hej Louise!
    Jag älskar din blogg de e därför jag följer den, ligger mig nära om hjärtat, för att du skriver vad du känner och vad som händer i ditt liv just nu, och dina vardagsbestyr. Så fortsätt du som du alltid har gjort. Jag har en blogg jag med och de e likadant med den att de blir så så lika men de e så mitt liv är. Och så ser jag att de e med ditt liv med 2 små barn, men som jag har skrivit till dig förut så älskar jag Turkiet och åker dit varje år SIDE men var inte där förra sommaren P.g.a att min man opererade sin fot och fick inte resa för läkaren

    1. Vad kul att du älskar bloggen, så glad jag blir. 🙂 Jag förstår om ni avstod resa i somras då. Är din man bättre i foten nu? Hoppas det och hoppas att du får en bra kväll! Kram

  8. Bara du inte tappar lusten att blogga fööööör långt tid för det är kul att läsa din blogg och livet i Turkiet 🙂

  9. Så som flera av dina följare hittade jag din blogg för några år sedan när jag sökte på Turkiet inför en resa dit. Jag fann den intressant om hur det är att som svenska leva där med allt vad det innebär med språk, kulturkrock, familjeliv, barn osv. Din blogg är den enda jag följer.
    Min dotter med familj var i Side när ”kuppen” genomfördes. De varken visste eller märkte något medan jag som mamma satt som klistrad framför TV hela natten och oroade mig. Jag har själv varit runt i turkiet vid 4 olika tillfällen och bara älskar landet och dess kulturskatter. Valde dock att inte åka dit förra året. Är nu i valet och kvalet OM jag ska åka dit till hösten. Landets läge får avgöra då jag inte vill oroa mina nära och kära.
    Fortsätt skriva om din vardag och ditt liv såsom du gör. Det finns säkert områden du kan skriva mer om. Kanske hur ni bygger upp er butik, om ni märker av att turistströmmen avtar och hur det påverkar för alla er som jobbar och lever av turistnäringen. Kommer följa dig fortsättningsvis också och önskar dig och din lilla familj lycka och välgång.

    1. Hej Barbro! Usch då, jag förstår att du var orolig då när din dotter var nere precis vid den tiden. Jag har en vän som sov hela natten och vaknade när allt var över. Själv kunde jag inte alls sova. Min man berättade lite vad som hände när han kom hem från jobbet och sedan somnade han…inga problem för honom inte. Och det är väl så när något oförberett händer och när det, för många upplevs som oroligt. Alla upplever det olika. Skönt för din dotter med familj att dem inte visste något kan jag tycka. Och på plats i Side och Manavgat så märkte man inget konstigt. Det var just nyheterna som rapporterade. och minareterna som var igång hela natten nästan vilket såklart är ovanligt. Men skönt att det var över tidigt på morgonen sen. Kommer ni ner i år så kanske vi ses. Ha det så gott!

Kommentera