Styr över din egna framtid!

Första gången jag verkligen gjorde något i vuxen ålder som jag själv ville, styrde över men samtidigt var lite rädd för var mitt första utlandsjobb. Det var ett jobb på hotellet Side Resort här i Side och jobbet var i animations teamet. Alltså de som hade hand om alla aktiviteter, shower, lekar och tävlingar för gästerna på hotellet helt enkelt.
Jag fixade allting själv från det att jag rent spontant hittade hotellet på Ving’s hemsida och därefter hotellets egna sida och en mailadress. Sedan mailade jag till chefen för hotellet och erbjöd mig som anställd hos dem. Jag var väldigt bestämd med vad jag ville göra och jag hade en vision framför mig hur det skulle gå till för att nå den platsen. Det enda som kunde stoppa mig var om de sa nej, då hade jag bara mailat vidare till nästa hotell. För när jag berättade för mamma om mina nya idéer så var det inte frågan om jag fick åka. Jag ansåg mig själv vara vuxen som 20 år gammal och därmed fick bestämma över mig själv. Det är den farliga gränsen när man har blivit 18, man tror att man är vuxen. Jag blev vuxen på riktigt när jag var 25 tror jag. Det var då jag började inse vilket ansvar man har för sig själv och vilka risker som faktiskt kan hända. På riktigt. Innan den åldern så var allt lekande lätt och jag såg inte konsekvenserna på samma sätt som jag gör idag.

Första utlandsresan.

Allting gick bra på min första utlandsresa, jag mådde bra och jag hade en otroligt bra och härlig upplevelse. Och jag växte framför allt som människa. Men jag fick också luft under vingarna. Det här var något av det häftigaste och roligaste jag har varit med om. Jag formade mitt egna liv och allt, verkligen allt kunde hända. Jag fick dessutom möta otroligt många olika typer av människor. Dels de jag arbetade med, de andra anställda på hotellet och människor från Turkiet som lever med en helt annan kultur än vad jag var van vid. Men också gästerna på hotellet, från olika platser och bakgrunder i Sverige och Norge men ändå mer likasinnade som mig själv och min egna kultur.

Turkiet_ving_side Side_resort_ving_turkiet

Sverige eller utomlands.

Nästa stora grej och resa jag gjorde kom strax därefter. Jag sökte jobb i Stockholm bland annat på Scorett i innerstan men också Arlanda inom taxfreebutikerna. Siktet var inställt på att göra något nytt och något större än vad jag är van vid. Stockholm är större än lilla Axvall som jag kommer ifrån. Betydligt mycket större. Men medans jag sökte för nya äventyr så kom jag också över något som har hört talas om men aldrig riktigt drömt om. Att åka iväg som au pair. Tillslut stod det mellan jobben i Stockholm eller en värdfamilj utanför New York med tre barn att ta hand om.

Ni som följt mig vet att det blev USA tillslut och i slutet av februari 2008 så åkte jag iväg på mitt andra stora äventyr. Jag bodde i USA under ett år. Människorna jag träffade där, min värdfamilj och de människor runtomkring den familjen var nog mer lik min uppväxt, kultur och det jag kommer ifrån än människorna jag träffade några månader tidigare i Turkiet. Men jag lärde mig väldigt mycket ändå, fick se andra sidor och annat liv än vad jag var van vid. Ett liv i lyx låter så…överdrivet. Men nu i efterhand så tycker jag nog att de levde verkligen i lyx. Inte så att de hade privatplan, swimmingpool eller en butler men de var väldigt priviligierade och verkade inte bry sig överdrivet mycket om vad saker och ting kostade. Samtidigt som föräldrarna jobbade extremt mycket. Max arbetstid för en au pair var 45h per vecka men jag hade snarare minst 50 och uppemot 60h ibland. Något jag själv gick med på och fick extra betalt för såklart men det bevisade också hur lite föräldrarna var hemma. Jag var en stor trygghet för barnen och någon som alltid fanns där i huset.

Förutom att bo i USA med en familj så tog jag alltså hand om 3 barn som var 4, 6 och 7 år gamla. Det var väldigt intensivt många gånger och jag lärde mig verkligen mycket om mig själv under resan och att ta hand om tre barn i dessa åldrar. Det var nog här jag lärde mig att verkligen planera inför nästa steg, resa, utflykt, skolprojekt etc. i tid. Det är något som jag har haft med mig och är bra på idag när det kommer till mina egna barn. Vi är oftast ute i god tid när vi ska göra något. Jag har redan tänkt ut allting innan så att det flyter på som det ska relativt bra.

aupair

aupair_usa_louise
Top of the rock

Sista resan.

Min sista stora resa gick till Turkiet även denna gång och då var jag inte på ett fast jobb utan levde lite här och där. Det var fortfarande lika kul som första gången men jag började känna att jag saknade en stabilitet i mitt liv. Det hade varit kul att flänga runt i ett par år och bara live life som om ingenting annat betydde något. Men jag tror jag började växa upp sakta men säkert och hade jag inte träffat Kadir den sommaren så hade jag nog flyttat hem till Sverige och satsat på något i Stockholm. Eller kanske eventuellt Norge eller England. Att verkligen börja ”ta tag i mitt liv” mer på hemmaplan.

Men jag träffade som sagt Kadir och kände för sista gången att nu provar jag det här, jag stannar kvar här över vintern och funkar det inte, trivs jag inte i landet så åker jag hem för gott.
Men SOM jag trivdes. Inte bara i Kadirs sällskap men också kontrasterna utav semesterparadiset. Side blev till något helt annat när allt stängdes ner. Det fanns ett lugn över den lilla fiskebyn som jag trivdes väldigt mycket med och samtidigt som jag kärade ner mig i Kadir, som skulle bli min blivande man så kärade jag också ner mig i landet.

Resa_Turkiet_Louise

Ta steget och välj din egna framtid.

Jag vågade från första steget satsa på något jag själv ville göra. Jag sökte efter min framtid, mina äventyr och lät sedan allting få ta mig dit jag skulle. Ingenting var särskilt planerat utan det fick bli som det blir helt enkelt. Och lite så är det kanske fortfarande men nu har jag mer kontroll och har hittat ett lugn som jag trivs med.

Jag och Kadir har aldrig pratat mycket om att öppna en egen butik. Det har aldrig varit en gemensam dröm så när han berättade om den idén så ville jag nästan stoppa honom lite. Jag var lite rädd tror jag, för det är ett stort beslut. Men jag tror också jag såg mig själv i Kadir. Han la fram idén till mig och ville ha med mig på noterna, ett godkännande av mig innan han varken tackade ja eller nej. Precis som jag gjorde, 20 år gammal, när jag la fram idén för mamma om att åka och jobba i Turkiet en sommar. Efter att Kadir och jag hade övervägt för och nackdelar väldigt intensivt ett tag så kände jag att vi bara måste göra det här. Chansen kommer inte igen och detta är dessutom något min man verkligen vill göra. Varför skulle jag stoppa hans drömmar? Så vi körde och nu står vi här, 10 år efter att jag gjorde mitt första, stora äventyr, inför vårat gemensamma.
Du kan läsa hela historien om när vi bestämde oss att öppna en butik, som sedan blev två, i detta blogginlägg –>

Så våga följ dina drömmar. Väg för och nackdelar, lita på din magkänsla och lyssna på människor i din omgivning som ger dig en positiv energi. Ett nej är inte alltid dåligt och ett ja är inte alltid bra. Men det är för det mesta bara du som kan bestämma vad du ska köra på. Och kom ihåg att om din första idé inte funkade, om det inte blev som du tänkt dig och om du får ett nej så kanske det inte var meningen?
Du kan fortfarande följa dina drömmar som kommer i framtiden. 

Side_Turkiet

Gillar du detta inlägg så får du gärna dela det vidare.
Och glöm inte att jag också finns på Bloglovin, Instagram och min egna Facebook sida.

5 svar på “Styr över din egna framtid!”

  1. Min dröm var att flytta till Stockholm och så blev det. Sen hade jag gärna bott och jobbat utomlands ett tag men det var jag för feg att göra. Tyckte att jag hade egen lägenhet och jobb här. Men att bo utomlands är ju dock inte försent hoppas att jag blir en pigg och frisk pensionär! Kram och trevlig helg

    1. Vad kul att du följde din dröm, vart kommer du ifrån från början och hur länge har du bott i Stockholm? Nej, att bo utomlands även om det inte är året om är inte försent och det kommer säkert bli vanligare med tiden tror jag. Särskilt att bo vinterhalvåret i ett varmt land. Kram!

  2. Fint inlägg om din resa fram till idag, särskilt för oss som inte följt dig på den tiden.
    Hoppas era drömmar med butiken kommer gå bra.

    Vår störa dröm var lägenhet i Turkiet trots något skeptiska och inte alltid så positiva kommentarer från vår omgivning. Men vi gjorde det till slut 🙂
    Man lever bara en gång….

    1. Tack, vad kul att du gillade det. Jag hoppas också att det går bra med butiken, precis som med era planer med lägenhet så är nog många skeptiska. Ingen har sagt det rakt ut men jag förstår att alla inte jublar för oss utan kanske oroar sig eller tycker det är dumt. Men vi är jätteglada och nöjda, Sedan får tiden utvisa om det var ett bra val eller inte. Jag tror det och under tiden så kommer vi lära oss massor. Köpte ni er lägenhet nyligen? Grattis isf. Vad härligt för er att bara kunna åka ner och ha ett boende på plats. Kram!!

  3. Hej Louise!

    Jag flyttade till Stockholm -84 så det har blivit ett antal år nu. Tänkte prova kan man ju trivs jag inte så flyttar jag ner igen. Mina föräldrar var väl inte så glada för det ibörjan men sen tyckte de ju att de fått ett semester mål haha. Jag kommer från en liten ort utanför Hässleholm i norra Skåne den är inte heller stor. En liten småstad. Jag tycker om Skåne men blev lockad hit till Stockholm när jag var på klassresa när jag var femton. Jag bor i nordvästra Stockholm Rinkeby nära Kista. Ha en bra kväll så hörs vi. Kram

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.