Dagen före den stora dagen!

Tänk att det redan har gått ett år, igen. Kvällen före den stora dagen och i år tror jag Adem förstår lite mer vad det handlar om. Imorgon, måndag den 3 juli är en stor dag för vår kille här hemma.
Imorgon fyller Adem 4 år.

Det senaste året har mycket kul hänt. Adem har växt som person otroligt mycket och han är inte bara världens underbaraste son utan också en fantastiskt storebror till Esma.
Han är väldigt bestämd men generös. Han älskar att hitta på saker, vara med, få leka, bygga, fixa och greja.
Han älskar att åka. Spelar ingen roll egentligen vart vi ska åka eller vem vi kommer träffa på, han vet att det är ett äventyr att bara åka någonstans. Åtminstone i hans ögon.
Jag minns när han var runt 1-2 år och vi hade ”problem” med att Adem ALLTID ville åka någonstans. Med problem så menar jag att han pratade och bad om att få åka någonstans, dagligen och ibland flera gånger per dag. Åka, åka, åka.
Han tycker såklart om att vara hemma också och leka med alla leksakerna. Men att få åka är snäppet roligare.
Och det är ett nöje att åka bil med Adem. Han berättar oftast vart vi ska och vem vi ska träffa när vi sitter i bilen.
När det är mycket bilar vid ett trafikljus så berättar han för mig att det är mycket trafik. Och sedan räknar vi ned från 10 till 1.
I Turkiet har många trafikljus nedräkning i siffror som visas. Jättebra tycker jag eftersom jag dels kan se på avstånd om det inom kort kommer slå om till gul-rött, dels kan jag ex. hinna ge Esma sin vattenflaska om det är 85 sekunder kvar till grönt.
Och sedan kan Adem och jag dessutom räkna ner och förbereda oss för att åka igen.

Adem-ute

 

Något av det absolut roligaste som hände under året Adem varit 3 år måste vara vår resa till Sverige. Hela grejen att han fick åka i egen flygstol, gå igenom incheckningen med mig, stå och vänta på att få gå på planet. Det är en speciell känsla över hela rese-dagen och jag tror Adem kände det också.
Jag tror det blir ännu roligare i år då han förstår flygningen och innebörden med resan än mer. Men det var en bra mjukstart förra året.
Att gå på promenad med Adem som kunde springa loss och leka i slottsskogen i Göteborg var underbart. Och sedan gå till mataffären, apoteket eller glassbaren på Linnégatan var självklart en upplevelse och riktigt skoj det också faktiskt.
Liseberg var höjdpunkten och självklart också resan till Varberg med övernattning och allt. Men också kulturkalaset och bara de mysiga frukostarna ihop med svenskt barnprogram på tvn.

 

Adem har från start varit väldigt snäll mot Esma. De leker jättebra ihop även om de också tjivas och bråkar om varandras leksaker. Ibland blir han arg för att Esma tar hans bilar och nu senast så har han börjat ta Esma’s nya docka och dockvagn som hon fick häromdagen.
Men de kommer ihop sig, jag får gå emellan och sedan är de bästa kompisar igen. Precis som syskonkärleken ska vara.
God-Jul-Merry-Christmas

 

Adem’s språk har utvecklats jättemycket det senaste året. Resan till Sverige var jätterolig på så sätt att Adem från dag ett knappt använde några turkiska ord alls. Och fick alltså använda svenskan mera.
Det var som om han förstod på nolltid att här, i Sverige, så pratar…ja, åtminstone de allra flesta som vi umgås med och träffar, svenska.

En av fördelarna och anledning till att vi vill ha Adem på förskola är för att få lära sig språket på hans nivå. Inte bara vuxna som talar till barn utan barn som talar till barn också.
Så även turkiskan har utvecklats enormt för honom det senaste året.
Med människor som är andra än vi föräldrar så kan det uppfattas som om han inte kan prata utan mer lyssnar. Men Adem är lite blyg och när han väl kommer igång så finns det inte alltid en av-knapp.
När Kadir ringer hem till oss från butiken om dagarna för att kolla läget så brukar alltid Adem vilja prata med honom. Munnen går i ett och han berättar allt vi gör, vad som skett de senaste timmarna, vad vi ätit och vad vi ska göra sen.
På turkiska såklart.
Efter samtalet så återgår han till svenska med mig igen. Han pratar bara turkiska med Kadir men med mig kan han blanda lite, även med inslag av engelska ibland.
Jag antar att det är mitt eget fel eftersom jag inte är lika konsekvent med att bara tala mitt modersmål så som Kadir är med sitt till barnen.

Adem-forskola

 

Tänk att Adem fyller hela 4 år imorgon. Han blir en stor kille, stor som Bamse som han själv skulle sagt. Och det är ett nöje att få hänga med den här killen en hel dag. Jag ser verkligen fram emot vad året som 4 åring kommer att bjuda på.
För jag är säker på att det blir ännu fler äventyr, lekar, tokigheter, en del trots men mycket utveckling bakom, lite tårar och mycket skratt.
Och massa, massa kärlek. ♥

 

6 svar på “Dagen före den stora dagen!”

  1. Grattis till fina Adem !
    Minns när jag hittade din blogg o började och började att läsa då var han en liten kille runt året om jag minns rätt. Tiden rusar!
    Roligt att han har bägge språken igång en otrolig tillgång senare i livet för att kunna ha kontakt med släkt o vänner men även arbetsmässigt.Har han sen engelskan på det vilket de flesta har idag så är det ännu bättre. Tror att barnen lär sig engelska av bara farten nu pga av spel o filmer här börjar de läsa i årskurs 3 men de flesta kan redan då mkt när det kommer till förståelse. Mina söner har en kompis sen många år hans pappa kommer från Turkiet men gick tyvärr bort när han bara var 6 år och han kan tyvärr ingen direkt turkiska och det är så tråkigt när han skall besöka farmor o farfar o övrig släkt i Turkiet hans 2 äldre syskon kan lite mer men inte så det räcker säger de.
    Hälsningar o Kram Birgitta S

  2. Grattis till lille adem!:)

    tänkte bara fråga, hur ser vädret ut i turkiet i slutet av augusti början av september? Jag ska nämligen dit och hoppas på sol o bad

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.