Ett år bakom oss och det nya som sker i vårat liv!

Om bara ett par timmar lämnar vi 2017 bakom oss. Ett helt år har gått och det är dags att börja ett nytt år. Och allt vi har kvar av 2017 är egentligen minnen och det vi har upplevt under året. Fast det är ju inte fy skam det heller.

Förra året var jag mer ambitiös och skrev om året 2016 som var med kategorier.   
Jag nämnde också för er då att 2016 var ett sorgset år, och jag tycker 2017 har varit ett betydligt bättre år på den biten.
För 2016 var barnen framför allt väldigt, väldigt sjuka och fick ofta bronkit (luftrörskatarr) vilket tog fullkomligt musten ur mig.
Jag vet inte hur många gånger jag grät och ifrågasatte mig själv som mamma, som inte kunde ta hand om barnen ordentligt.
Det är lätt som förälder att få stora skuldkänslor för sådant som man egentligen kanske inte kan styra mycket över. Som sjukdomar.
Jag vet nu i efterhand att jag gjorde mitt bästa och det är det viktigaste.

2017 har varit ett betydligt bättre år och Adem har varit borta från förskolan 4 dagar totalt under hösten, varav en var pga. födelsedagsfirande.
Barnen har idag ett bättre och starkare immunförsvar, definitivt.

Födelsedagsfirande och klokare. 

Året 2017 har varit bra. Jag har blivit 30 år gammal, vilket jag visserligen har haft en viss…ångest är väl att ta i men jag har väl alltid upplevt och haft känslan av att de som är 30+ är gamla.
Och ja, jag kanske är gammal nu för vissa. Själv känner jag mig mer som 28 fortfarande men det är faktiskt helt okej att vara 30.
Jag är vid gott humör, känner mig glad och min hälsa är bra. Jag är inte särskilt tränad och min kropp ser inte ut som 20 längre.

Men det gör inget, för den självkänslan och framför allt tryggheten jag har i mig själv idag är bättre än vid 20 års ålder.
Sen var jag väl mer ”vild och galen” då men också mer obrydd om omvärlden och mer egoistisk.
Runt 25-26, i samband att jag blev gravid och mamma så skedde en förändring som jag inte kan sätta fingret på. Men det är nog många som känner samma sak vid den åldern.
Och det sägs väl att hjärnan är fullt utvecklad då så det låter logiskt att man mognar där och då.

Turisterna återkommer. 

Om 2016 var ett sorgset år så är 2017 året då många här i Turkiet, vi som arbetar inom turism bland annat, har hållit andan.
Från första dagen av året till…ja, det håller väl i sig ett tag till innan vi kan andas ut helt. Men vi ser nu att 2018 kommer få fler besökare till landet.
Under de första 10 månaderna så hade 29 miljoner turister besökt Turkiet under året.
Flest besökare kom från Ryssland.

side-turkiet-turister

 

Och detta märkte vi själva väldigt tydligt av. Vi köpte vår butik i slutet av 2016 och började förbereda de första månaderna med att inreda, göra oss av med de kläder som redan fanns i butiken och anpassa utbudet till hotellets gäster.
Som då var tyskar.
Men någon gång i Mars 2017 fick vi reda på att hotellet kommer gå från flest tyska gäster till överlag mer ryska gäster.
Och det fick oss att ändra vårat utbud så att det anpassades mer efter deras klädstil, shoppingvanor samt begär.
Samtidigt ville jag få in en stil som passade skandinaver så att ni läsare också vill komma för att shoppa hos oss. Det var inte lätt men jag tycker att det har fungerat ganska så bra. 

Inköpsresor och egen stil. 

Kadir har gjort ett flertal inköpsresor till Istanbul och det kommer bli ännu mer under 2018. Och det gör att vi kan bygga upp en egen stil och sälja mer unika kläder som kanske inte finns överallt.
Vi hoppas såklart att just ni kommer och besöker vår butik.
Och vi kommer i början av året sätta oss och planera hur vi ska göra för att det ska bli lättare för er att ta sig till vår butik.
Taxi och buss ÄR jättelätt, men vi förstår att några av er känner att det är krångligt ändå. Därför måste vi hitta ett bra och tydligt sätt för er att ta er från ex. erat hotell till vår butik.

Ni vet att ni kan hitta vägbeskrivning till vår butik i detta inlägg. 
Och det är bara att skriva en kommentar eller maila mig på louiseiturkiet@hotmail.com när ni vill besöka oss så kommer jag också till butiken.

jeans-shopping-turkiet
Mina byxor kommer självklart från vår butik och är upplagda utav skräddaren som vi använder oss utav. 

Framtiden och år 2018. 

Jag ser fram emot 2018 för jag är säker på att det kommer bli ett bra år och framför allt spännande. Många nya minnen kommer samlas och jag hoppas verkligen att det blir en resa till Sverige i augusti igen.
Jag älskar dem resorna jag gjort med barnen.
Sedan ser jag fram emot att träffa ännu fler utav er läsare. Under 2017 fick jag bekanta mig med många nya ansikten. Och det kändes som om jag kände er redan pga. vår kontakt här på internet.

 

Dessutom ser jag fram emot utvecklingen på Adem och Esma som kommer ske. Esma kommer säkert (förhoppningsvis) börja kommunicera mer och Adem kommer växa som person och gå från 4 till 5 år.
Att följa barns utveckling på nära håll, vare sig man är föräldern eller en närstående anhörig är fantastiskt.
2017 har jag varit en bättre och roligare mamma, det kan jag skriva under på.
Jag har anpassat våra dagar mer efter barnen. Låtit dem bestämma mer och framför allt så har vi haft riktigt roligt ihop.
Det kommer jag ta med mig till 2018 för det är nog det absolut bästa som varit under året som gått. Glädjen i mina barns ögon. ♥ 

år-2017-turkiet

 

Jag ska försöka dricka mer vatten under 2018, för jag är urkass på det. Klockan är snart 15.45 hos oss och jag minns inte om jag har druckit vatten idag ens. Troligtvis inte.
Det får jag kanske sätta som nyårslöfte i år. Enkelt men en bra utmaning.

2018 kommer bli ett riktigt bra år, tror ni inte det? Jag är säker på det och jag är redo för det nya äventyr.

Gott nytt år kära vänner. Ta hand om er och ta hand om varandra. Hoppas att ni har haft ett bra 2017. Och att erat nya år kommer bli toppen.
♥ 

Resa med två barn till Sverige – Så här var vår resa inkl. mellanlandning!

Det är alltid spännande och lite nervöst att resa med två barn helt själv. Den stora frågan är såklart, kommer dem sova under flygturen eller inte.
Mina barn gjorde INTE det.

 

När vi åkte till Sverige så gick första ettapern från Antalya till München, Tyskland.
Förra året tog det så himla lång tid vid passkontrollen i Antalya så vi hade knappt 10 minuter på oss att äta hamburgare för att sedan ta oss till vår gate.
Den här gången var vi ute i god tid, jag var nervös men riktigt laddad.
Vi vinkade hej då till Kadir efter att ha checkat in våra väskor på flygplatsen och sedan gick Esma, Adem och jag för att äta en pizzaslize i en av restaurangerna.
Det kan vara den dyraste pizzaslizen jag har köpt men det var gott och vi behövde något innan avresa.

 

När vi gick på planet och Adem fick sätta sig på sin plats, det som vi hade pratat så mycket om den senaste tiden så såg jag hur han sken upp. Nu satt vi äntligen här, i flygplanet och vi ska ha bälte på oss.
Precis som Bamse gör i det där youtubeklippet som vi har sett hundra gånger om.

Resan gick jättebra, maten var god och även om Esma gick som ”bebis passagerare” så fick hon egen, vuxenmat. Det är svårt att äta maten under flygningen med ett barn i knät och ett bredvid som inte riktigt når ordentligt till tallriken. Och samtidigt så skakar det lite grann omvartannat.
Svårast är med juicen eftersom det är nästan fyllda glas. Men allt gick bra. Vi fick lite matrester i sätena och på kläderna men vad gör det?

När vi steg på planet så fick barnen var sina leksaker, ett gosedjur och en klisterbok från Lufthansa personalen. De var bra att pilla och leka med under flygningen och sedan hade jag självklart med lite målarböcker vilket passar båda barnen, lite gamla McDonald’s leksaker och surfplattan.

 

 

Ca en timme innan vi ska gå ner för landning så börjar Esma bli riktigt trött men kommer inte till ro. Jag provade att gå runt med henne i bärselen men det gick inte alls. Klockan var då strax efter 22.00 turkisk tid och hon brukar sova vid den tiden.
Och sedan hände det där som man hoppas inte ska hända under flygningen. Hon bajsar.
Vid den tiden så hade hon fortfarande blöja dygnet runt så det var inga problem…Men…den toalett där man kan byta blöja i planet var avstängd.
Och på vanlig toalett kan jag inte byta henne eftersom jag behöver lägga ner henne. Så det blev till att byta i sätet, med ett underlag såklart som jag turligt nog la i handbagaget när jag packade. Sedan hade jag med småpåsar så när jag var klar gick jag genast bort till bakre delen av flygplanet där jag kunde slänga påsen.
Detta var ett svettigt moment för jag kände hur vi först ”störde” de andra passagerarna och sedan ska vi dessutom byta blöja mitt i allt.
Efteråt somnade Esma och vi gick ner för landning.

 

När vi landat så vaknar Esma och är pigg igen. Vi tar oss till passkontrollen på Munchen’s flygplats och ni som mellanlandat där vet att det är vääääldigt långt att gå. Så vi gick och vi gick och vi gick.
Klockan är precis efter 22.00 i Tyskland (23.00 i Turkiet) och barnen är än så länge glada och energifulla så de går och springer framför mig hela vägen.

 

Sedan kom vårt stora problem…
Vi går igenom passkontrollen och ska ta oss in på taxfree-området för att sova i NapCabs, det som jag skrev om tidigare i ett tidigare inlägg.
Jag frågar en kvinna i uniform från Lufthansa om vi ska igenom säkerhetskontrollen men hon verkar inte alls ha koll på vad napcabs är för något. Inte hennes kollega heller.
Men vi går till säkerhetskontrollen till taxfreeområdet, frågar och får visa våra boardingkort.
Eftersom klockan är efter 22.00 så får vi inte gå in till taxfree-området. Allting är stängt och då släpper de inte in några längre som ska resa nästa dag.

Så jag går tillbaka till kvinnan från Lufthansa och frågar henne om det finns någon typ av sovsal eller annat där vi är eftersom vi inte kommer ha tillgång till napcabs.
Det enda som finns är Hilton hotell, säger hon, men med en förvarning att det blir svindyrt för oss.
Hon tittar på Esma och säger att lilltjejen är ju jättetrött. Hon frågar om jag reser själv med barnen och säger att hon gärna hade tagit med oss hem så att vi kan få sova där men hon bor alldeles för långt bort.
(Att hon ens har den tanken, att erbjuda en sådan sak är otroligt snällt och givmilt)

Kvinnan tittar sig omkring och säger ”Ni kan ju inte sova här på bänkarna, inte med så små barn” 
Så hon går till säkerhetskontrollen och förklarar att jag reser ensam med två små barn och klockan är strax efter 22, precis när de ”stoppar” för passerande.
Jag förklarade också innan att när jag mailade med företaget napcabs så skulle det inte vara några problem att använda deras boxar, oavsett tidpunkt man anlände.

Personalen låter oss tillslut att gå igenom och förklarar också att det nu är stängt på hela flygplatsen så vi kan varken köpa mat eller vatten fram tills nästa morgon.
Då kommer jag på att jag har en flaska med ca 1.5 dl vatten i väskan som jag måste ta ur, för att komma igenom säkerhetskontrollen men de säger att jag kan spara den så att vi åtminstone har något.
Jag tackar kvinnan och personalen så mycket och sedan passerar vi säkerhetskontrollen och börjar gå mot gaten åt ena hållet där det finns 4 stycken napcabs.
Det var en lång bit att gå även nu och min enda tanke var att det MÅSTE finnas någon ledig till oss.

När vi väl kom fram så fanns det en ledig vid de två första båsen, och dessa låg precis vid toaletterna så vi passar på att göra oss klara innan vi gör oss klara för att sova i napcab.
Ni kan läsa om napcabs och våran natt i dessa i inlägget som heter ”Prova napbabs nästa gång du mellanlandar” <—- klicka där

 

Morgonen efter så letar jag upp ett ställe för att äta frukost på. Och när tiden närmar sig så hoppar vi på snabbtåget som tar oss till vår gate.
Under kvällen innan så har vår gate bytts vilket jag smidigt kunde se på tvskärmen där vi sov.
Så det var jättekul för barnen att få åka lite snabbtåg. Sedan gick vi i taxfreebutiker, provade lite sköna fotöljer, spanade på flygplan, åkte rullband fram och tillbaka-fram och tillbaka tills att jag verkligen tröttnade.
Tillslut fick vi gå på vårat flygplan och då sov Esma nästan.

 

 

Hon sov hela vägen till Göteborg och jag och Adem åt laxsmörgås för första gången. Mycket godare än vad jag hade föreställt mig, men kanske inget jag själv skulle beställa in.
Detta plus dryck bjöds det på under flygningen, även då med Lufthansa, mellan München och Göteborg.
Och sedan gick vi ned för landning i ett ganska så soligt Sverige.
Pappa hämtade oss på flygplatsen och vi körde raka vägen hem till lägenheten.

*Ni får ursäkta de suddiga bilderna i detta inlägg och glädjas åt att det blir bättre från och med nu.

 


Att flyga själv med två barn och mellanlandning går bra men mina bästa tips är att

  • Ta inte med dig för mycket leksaker som ändå inte kommer användas. Ett par olika att variera mellan under flygningen räcker gott och väl.
  • Ta med små påsar om du har blöjbarn så att du kan slänga blöjan direkt, oavsett om du sitter på en flygplan eller befinner dig på en flygplats. Du vet aldrig vad som kan uppstå, eller när och då kan en extra påse vara bra att ha. Glöm inte något bra underlägg/skydd.
  • Extra kläder är också bra att ta med, men ett ombyte kanske räcker för en 4 åring. Hur mycket hinner hen söla ner sig?
  • Du känner dina barn bäst med mat och sovtider. Planera din flygning efter det så gott det går. Och försök att inte bry dig om alla andra allt för mycket. En stressad förälder brukar inte lugna ner barnen tyvärr.
  • Har du mindre barn så ta med en bärsele, gärna ergonomisk så att du kan orka att gå långt på flygplatsen tillsammans med handbagage och om du har fler barn. Vi har Pognae bärsele till Esma som vi har haft sedan hon var 4 månader. Den funkar utmärkt än.


Ombyte är alltid bra att ta med ifall det händer en olycka innan, under eller efter flygningen.
Ta med lagom mycket för att slippa släpa på allt för mycket kläder som ändå inte används. 

Prova napcabs nästa gång du mellanlandar!

Jag tänkte berätta om vår speciella natt på Tysklands flygplats i Munchen när vi reste från Antalya till Göteborg.
Jag vill också tillägga att detta INTE är något samarbete ö.h.t. utan bara en skitcool grej som jag gillade och ändå vill tipsa om.
Jag har också skrivit ett inlägg om hur det var att flyga själv med två små barn tillsammans med mina bästa tips inför en sådan resa.
Det inlägget heter Resa med två barn till Sverige.

Någon gång i juni-juli så började jag kika på resor till Sverige men upptäckte snabbt att charterresorna var mycket dyrare i år. Och de gick inte ner i pris ju närmre augusti vi kom utan snarare tvärt om.
Priserna gick upp.
Runt 14-16.000 skulle en resa för mig och mina två barn gå på och då var detta enbart flygresa. Jag ville gärna resa med direktflyg, för det ÄR lättare när man åker själv med barn.
Men priserna var alldeles för höga.
Tillslut började jag kika på reguljärflyg och upptäckte att de faktiskt var billigare…men med ett litet ”problem”
Lång väntan/övernattning på någon flygplats i europa. Och ska jag vara ärlig så kändes det inte alls lockande att stanna på en flygplats i europa över en natt, själv med två barn. Vart skulle vi sova och framför allt HUR skulle vi kunna sova?

2017-08-06 19.57.49

 

Så det var mycket sökande för både resor och sovplatser ett tag och det jag kunde tänka mig, om vi inte skulle checka in på något dyrt hotell, var en vanlig sovsal på någon flygplats.
Allt är bättre än hårda bänkar på en flygplats tänkte jag. Men de flygplatser jag kikade på hade inte längre sovsalar.
Så tillslut hittade jag det ultimata som tillslut blev vår övernattningsplats på flygplatsen i München.

Napcabs.

Har ni hört talas om detta? 

Det hade inte jag men det kan vara det smartaste och kanske mest genomtänkta idéen jag stött på som mamma.

Så här gick det till. Vi landade tillslut i Tyskland efter att Esma gråtit OCH bajsat sista timmen på flygresan från Antalya flygplats. Klockan var strax innan 22.00 och vi går igenom passkontrollen i Tyskland och efter lite om och men kommer in på själva ”taxfree området” på flygplatsen i München.
(Jag kommer berätta mer om resan framöver i ett annat inlägg. Det var inte så enkelt att komma igenom som jag först trodde nämligen) 

 

Väl där inne så tar vi oss till gate G06. Det var en bra bit att gå men här visste jag, efter att ha kollat igenom allting väldigt noga på München-Franz Josef Strauss flygplat’s karta och även Napcabs hemsida att det skulle finnas 4 stycken napcabs vid just det området.
Napcab är alltså som det heter…en nap – cab. Sov kabin. En sovplats.

Innan vi gjorde oss klara för att sova där så gick vi på toa och allting sånt eftersom jag visste att man kunde lämna sin napcab, sovkabin en kort stund, men det skulle vara alldeles för krångligt för mig med två barn på en helt stängd och nästan tom flygplats.
Så vi gjorde oss klara och valde sedan en napcab för oss.
Grannboxen var upptagen så vi valde den lediga bredvid och det första man gör är att knappa in sin mail och betalar med sitt betalkort.
Det kostar 10 euro per timme mellan kl. 22-06 och mellan 06-22 (dagtid alltså) kostar det 15 euro per timme.
Skulle vi checka in på Hilton hotell som finns bra tillgängligt på flygplatsen så skulle vi få det lite mer bekvämt, lyxigt och större utrymmen. Men det skulle dessutom kosta över 200 euro för oss.


2017-08-06 23.08.20

 

Jag knappade in alla uppgifter i databasen, betalar och anger en personlig kod. Vill vi lämna vårat bås för ett kort tag så anger man bara koden sedan.

Inne i det lilla båset så finns det en säng på 80×200 cm.
Innan jag bestämde mig ett par dagar innan avresa för att vi skulle prova detta när vi kom fram till Tyskland så mätte jag här hemma. Sedan provlåg jag och barnen för att se så att vi kunde få plats allihopa på den storleken. Men det var inga problem alls för oss.
Hade Kadir varit med så hade det nog blivit trångt men inte helt omöjligt ändå.

I båset finns också ett litet skrivbord och eluttag för laddare till mobil, data etc.
En del kanske använder dessa bås för att arbeta istället för att sova eller vila under tiden de väntar på sitt nästa flyg. Du får vara i fred och det är lugnt och skönt där inne.

På den lilla tvskärmen vid sängen så kan man ställa in ljuset, välja musik och kolla flygavgångar.
Du kan också ställa in värme/kyla med hjälp av en termometer på väggen. Jag hade det på medelvärme från början under natten men upptäckte att det blev ganska så kallt faktiskt.
Sedan finns det ett draperi som man drar ner så att ingen kan se in. Och det gör att du kan byta om etc. där inne också. Båset är visserligen ganska liten men tillräckligt stort för att kunna göra sådana saker som att ex. byta om.

 

2017-08-06 23.13.41

Adem sov igenom hela natten. Esma vaknade ett par gånger eftersom både hon och jag var lite förkylda och hostade. Jag sov ingenting den natten knappt, jag var alldeles för orolig att inte vakna i tid på morgonen tror jag.
Men det var skönt att vara i fred, kunna stänga ögonen ett tag och framför allt att barnen sov.

2017-08-06 22.57.59

 

Vakna!
2017-08-07 06.03.04
2017-08-07 06.17.23

 

Det finns en kudde och ett täcke på plats när man checkar in i sitt bås och sedan städas det efter varje gäst. När du checkar in i början så får du även fylla i hur många timmar du vill stanna i båset.
Sedan skickas det över till en personal som alltså kommer och städar när din tid är slut.
Vi gick därifrån tidigare eftersom vi var klara och ville köpa frukost på morgonen därpå. Men eftersom du måste ha en personlig kod för att komma in så kan ingen komma och använda kvarvarande tid.

Jag skrev in att vi ville ha vårat bås i ca 9 timmar och jag tror det kosta lite över 800 kronor för oss. Det var väl spenderade pengar eftersom jag, trots knappt någon sömn, faktiskt var relativt utvilad för att orka med sista resan hem till Sverige och Göteborg dagen efter.

napcab
Bildkälla: www.napcabs.com 

 

Vill ni läsa mer om Napcabs så hittar ni deras hemsida på www.napcabs.com 
På Münchens flygplats finns det totalt 10 stycken napcab’s fördelat på 3 områden och på Berlin-Tegel flygplats så finns det totalt 2 napcabs.
Minsta avgift är 30 euro även om du stannar mindre än 2-3 timmar.
Man kan inte förboka någon napcabs tyvärr.

Bröllop, båttur och biljetter!

Nu går det undan för oss. I helgen var vi på bröllop som innefattade en båttur på Manavgatfloden. Otroligt vackert alltihop och väldigt roligt. Jag ska berätta mer om det i nästa inlägg, jag måste bara fixa med bilderna.
Några av er kanske såg klippen på min instastory från kvällen. Mycket dans och skoj.
Men sedan har vi något annat riktigt roligt på gång.
Om en vecka befinner vi oss på svensk mark!

Äntligen, och jag är så himla glad. Biljettpriserna är dyra och ett tag blev jag orolig att det inte skulle bli av överhuvudtaget.
Men igår bokade jag och på söndag åker vi. Det blir mellanlandning och övernattning i Tyskland och jag är lite nervös över det eftersom jag åker själv med barnen.
Men jag ser det också som en utmaning men kanske framför allt som ett äventyr. Det blir kul!  
Hemresan, 3 veckor senare blir också med mellanlandning men i Istanbul och bara 3 timmar.
Det blir lagom tid för oss att ta oss igenom den stora flygplatsen och hinna köpa något att äta om vi vill det.
Jag hatar att stressa, särskilt eftersom jag är lite flygrädd och jag kommer vara stressad redan som det är. Då är det skönt att ha tid på sig mellan punkt A och punkt B.
Precis som förra gången när Esma bara var 8 månader och inte kunde krypa ens så tar jag med mig bärselen även denna gång. Hon kan springa lite när hon orkar och sedan sitter hon bra i den, och kanske till och med kan somna när det behövs i den.
Den är skön för mig att använda och är ergonomisk så jag kan bär Esma länge om det behövs.

Så i veckan ska jag köpa det sista som vi behöver ha med oss, schampo och sånt där. Sedan packar vi väskorna, Adem får packa sitt egna handbagage den här gången vilket han ser fram emot och sedan åker vi.

Under våra veckor i Sverige så kommer jag uppdatera bloggen så gott jag kan men jag tror det kommer bli mindre text och ett par bilder då och då.
Nu hoppas jag bara på fint väder i Sverige. Det får gärna regna lite grann, för det saknar jag, men heldagar med regn och knappt någon sol alls hade varit tråkigt faktiskt.

Ha en riktigt bra måndag och vecka. Ta hand om er själva och varandra! 

 

Resa-med-barn
Det här längtar jag till.
Bra väder, gott kaffe i en termos och promenad i slottsskogen med barnen strax efter frukost.

….Okej, jag måste skriva vad jag precis tänkte när jag la upp den här bilden.
Fatta att jag snart ska gå i jeans, långärmad tröja och mina sköna joggingskor. Förstår ni att jag riktigt längtar efter det?
Och svensk pizza såklart 😉

Utsikt över Taurusbergen, Turkiet!

Jag vet inte hur många gånger jag har sagt det men bergen här omkring oss där vi bor är helt fantastiska.
De höga Taurusbergen är en bergkedja som sträcker sig från Egridirsjön i väster till Eufrat i öster.
Flera utav Taurusbergens toppar sträcker sig över 3000 till 3700 m över havet och den allra högsta toppen är Aladag som har en höjd på 3756 m.
 
Varje gång vi åker hem till Kadirs familj och syskon så blir jag lika imponerad över utsikten dit och där på plats  eftersom det är en liten bit upp mot bergen och har en fantastiskt utsikt över bergskedjan.
Vi ser även bergskedjan från våran lägenhet i Manavgat och man kan även se bergen när man är i Side om man tittar mot Antalya hållet från västra strandpromenaden.  
Men är det disigt eller fuktigt som det brukar vara vid sommarmånaderna, så kan det vara svårt att se dem åt det hållet. På vinter ser man bergskedjan mycket tydligare.
 
Häromdagen tog jag helt fantastiska bilder från ett hustak när vi hälsade på Kadirs syster och de skulle skörda vinddruvorna som de har där.
Hade jag bott här så hade jag ställt fram en soffa och tittat på solnedgången varje kväll.
Eller kanske soluppgång om jag orkat upp vid femtiden.
 
Bilderna ses allra bäst från en dator eller surfplatta utan att använda mobilversionen här på min blogg.
Bilderna får användas så länge källan, http://www.louiseiturkiet.se anges.
 
 
 
 
 
 
 

Oroligheter i Turkiet?

Sen förra våren så har många skrivit och frågat om det är något farligt att åka till Turkiet, om jag märker av någonting av det som händer i Syrien hos oss och om det är oroligheter i landet.
Så därför tänkte jag skriva lite om detta nu med tanke på den hemska bombattacken som hände igår i staden Suruç där över 30 personer miste livet.
Först vill jag börja med att berätta att staden Suruç ligger inte långt ifrån Syrien och utrikesdeparimentet (UD) avråder alla svenskar till att resa till områden kring Syrien.
Dels 10 km från Syrien men även några städer bortom dessa 10 km, men ändå i närheten utav Syrien.
På kontoret där bomben sprängdes arbetade det människor som skickar hjälp till staden Kobane där ISIS har hållit till tidigare.
Side och Alanya ligger ungefär 90 mil ifrån Syrien, vilket är ganska långt.
Jag tror det är 90 mil mellan Stockholm till Piteå om jag har hittat rätt på google, så då kan ni förstå att det är en bit. Och lite längre än så till och med.
Jag har bott i Side sedan 2009 och har aldrig märkt av några oroligheter.
Jag har hört om inbrott i butiker, turister som har tyvärr blivit rånade, blivit av med mer pengar på sitt bankkort när de har tagit ut pengar på changing office och liknande.
Men aldrig några oroligheter eller ens prat om att det kan/bör vara något på gång som har med terrorist, bomb etc.
För några år sedan var det mycket oroligheter i Istanbul som började med en protest mot en ny bro som skulle byggas.
Då protesterades det även, för andra anledningar än just brobygget, i många städer runt omkring i Turkiet.
Bland annat i Konya och Alanya om jag inte minns helt fel.
Protesterna på dessa platser gick bra, men det var såklart livat och mycket folk. Det är de närmaste som har kommit Side.
Jag har även pratat många gånger med Kadir om detta, ifall han märker av eller hör någonting som jag kanske inte alls vet om eller hör.
Men han säger som mig att det märks inte av något alls. Visst talar man om det, särskilt när något händer som i Suruç men inte mer än så.
Vi har även haft jordbävning här i Side och Manavgat. Några lite större som jag verkligen blev skrämd av och även några mindre som många inte ens märkte av.
Oftast är det så att när det har varit en jordbävning så kan det komma några stycken under en kort tid för att sedan avta i flera år.
Under dessa jordbävningar som vi har haft hos oss så har det aldrig skadat någon människa och inte heller byggnader eller liknande.
Vad jag kan hitta på internet så har vi inte heller blivit drabbade av någon Tsunami heller.
På UDs hemsida så finns det ingen avrådan till att besöka Turkiet, så länge det inte är vid gränsen till Syrien.
Ni kan hitta mycket information på UD´s hemsida även ang. besöksvisum, bila till Turkiet etc.
Sidan uppdateras ofta, senast idag, och det betyder inte att något nytt har hänt utan just att man ska veta att de har uppdaterat sidan.
Många reagerar just på detta har jag märkt, att det står ”senaste uppdaterad” och att man kanske kan tro att något har hänt.
Ni hittar information om att resa till Turkiet och läget just nu på adressen
Att besöka Turkiet är inget farligt, det är inget man ska undvika och det är inget utrikesdepartimentet avråder till så länge det inte är vid gränserna till Syrien.
Sedan kan jag däremot ännu en gång passa på att varna för den starka solen. Det påverkar oss och våra kroppar mer än vad man tror och det är bra att skydda sig emot den genom vätska, krämer och kläder.
Glöm inte av det.
Jag känner mig mer säker i Turkiet än när jag befinner mig i Sverige, särskilt på kvällarna.
Jag undviker mörka gator i Turkiet och jag håller mig kring folk, turister eller lokalbefolkningen.
Om något händer så är lokalbefolkningen inte rädda för att hjälpa till. Jag har sett det med egna ögon och de tänker inte ens tanken ”behöver personen kanske hjälp” dem gör det bara.
I Sverige är många mer försiktiga. Behöver personen hjälp? Ska jag hjälpa till eller kommer någon annan att göra det istället?
Vi kan inte vara rädda för att leva, vi kan inte vara rädda för trafikolycka, naturkatastrof eller annat hemskt som händer.
Men vi kan förbereda oss på flera sätt, mot flera sätt, genom att ta reda på fakta och läsa på.
Vad är det som händer, vart är det de händer, hur skyddar jag mig på bästa sätt, vart kan jag skydda mig på bästa sätt?
För inte så länge sedan så gick en man runt på en strand och dödade 38 personer och 39 personer skadades i Tunisien. Jag blev rädd och jag tänkte självklart ”tänk om det skulle hända här?”
Just då hade jag min pappa och lillebror på plats här i Side och vi befann oss själva mycket vid stranden.
Men vem säger att det kommer hända just här, i Turkiet?
Efter Anders Breivik dödade totalt 77 personer i Norge 2011 så frågade sig många ”hur kunde det hända i Norge”
Tyvärr kan vi inte veta när, om, hur eller var nästa hemska attack kommer ske. Om det är en naturkatastrof eller något planerat.
Men vi kan inte vara rädda för att det ska drabba oss eller våra nära så pass mycket att det stoppar vårat sätt att leva.
Lev klokt och lev lyckligt. Sen kan alltid en resa till Turkiet göra en väldigt glad också.

Är ni redo?

Bildkälla: Sunwing family resorts på facebook.
 
 
Har ni sett vilken härlig bild? Den togs häromdagen på Sunwing Side West Beach och las sedan ut på deras facebooksida där jag såg den och tänkte att ni, mina läsare måste få se.
Dem laddar upp för fullt där och på många andra skandinaviska hotell i Side just nu för i helgen öppnar ett flertal av hotellen.
Spännande, vad ska denna säsongen bjuda på? Jag tror säsong 2015 kommer bli riktigt, riktigt bra.
 
Ni kan spana in Sunwing Side West Beach på Ving´s hemsida här och även kika bland deras andra hotell för att hitta just det som passar dig och dina resekompisar bäst.

Hotell Kaya Side!

Precis som förra året så är det många som skriver och frågar om hotell Kaya Side.
Jag själv har aldrig varit där varken i eller exakt utanför hotellet men jag har läst lite om det och kan förklara det jag vet.
Är det någon läsare här som har bott på hotellet så får ni gärna skriva en kommentar om vad ni tyckte.

Vill ni se lite mer om hotellet så kolla in längre ner på sidan då det finns en hel del att se från tv serien ensam mamma söker. Mer om det senare.

Hotell Kaya Side eller även kallat Calimera Kaya Side ligger inte i själva Side utan en bit utanför i ett område som heter Tireyengöl i Sorgun.
Det är samma område som vi brukar åka och grilla vid, havet där är toppen och väldigt rent då det än så länge inte är fullpackat med hotell.
Även om det ploppar upp som svampar precis som över allt runt omkring Side.
På Apollos sida så står det att det är 4 km till närmaste centrum, det är alltså inte Side centrum eller gamla stan och det kan man komma ihåg när man söker om hotell.

Det finns många mindre ”centrum” som de flesta brukar ge beskrivning till men oftast är det inte det ”stora” centrumet i Side som det är menat till då.
Samma sak gäller om man bor i Kumköy eller Everenseki.

In till Side kan man ta buss eller taxi, det tar ca 15-20 minuter då från hotel Kaya Side.

Här på kartan nedan ser ni vart Kaya Side finns. Den röda ringen är gamla stan, eller Sides ”centrum” och den gula ringen är Marias butik.

 

Vill du shoppa i Side så har jag och min man en butik på Side Royal Paradise hotell. Vi kan ordna med pick up service för er om ni vill, hör bara av dig 1-2 dagar innan så ordnar vi det.
Ni hittar vägbeskrivning till vårat hotell i det här inlägget
Kaya Side är ett familjehotell med turister från olika länder i hela världen. Hotellet byggdes 1998 men renoverades 2013 och bilderna att döma så ser det ut som toppklass.
Och som sagt, väldigt populärt bland skandinaviska turister.
Det finns 5 pooler, aktiviteter för barn, hälsa och fitness, aktiviteter för vuxna och även hamam på hotellet (som syns med i klippet nedanför)
Det finns även simskola och barnklubb med Apollos team för barnen på hotellet.
Men, väljer ni detta hotell så glöm nu inte att ta er ut från hotellets potart, upptäck och se Side medans ni är här och prova restauranger som inte har all inklusive.
Begränsa er inte utan testa på det riktiga Turkiet samtidigt som ni bor på ett riktigt bra hotell.

Ensam mamma söker är en serie som har gått i många år i Sverige där ensamstående mammor söker efter kärleken.

I klippet nedanför så får mammorna åka utomlands med sina två sista partners och barnen hänger på.
Sofi, den rödhåriga kvinnan åker till Turkiet, Side med två ljushåriga män (så att ni vet vem ni ska spana efter för att se Side och Kaya Side)
Hon har även med sin son och även en av killarna har med sin son.
Så kika efter Sofi med två ljushåriga, kortklippta män, två söner och Turkiet, Side.
Då kommer ni få se delar av hotellet, poolerna, hamam, lite restaurangområde och även när de äter middag ute i gamla stan vid hamnen.
Där Sofi får en överraskning 😉
I programmet visas även två andra mammor som befinner sig på Cypern och i Polen.
Här kan ni se programmet

Fotoutmaningen 2015, Resa!

Nu sitter vi på tåget mot Stockholm. Vi har lämnat vackra och soliga Göteborg efter 10 riktigt roliga och bra dagar. 

Allting har gått över förväntan bra och vi ser fram emot resten av våran resa och semester. 
Och med detta så avslutar jag med en bild som får representera veckans bild i fotoutmaningen med temat resa. 
Vill du haka på i årets fotoutmaning 2015? 
Gå in i kategorin med samma namn där du kan läsa hur det går till. 

Ut på schlätta!

Nu har vi lämnat Göteborg för ett besök på schlätta. 
Men vi åker tillbaka redan ikväll igen. Sedan blir det en ny sväng imorgon. 
Då ska vi till Vara och hälsa på farmor och Kalle. 
Sedan forsätter vi till Skara och stannar där 2 nätter innan vi tar tåget från Skövde till Göteborg igen. 
 
Just nu så sitter Kadir och fotograferar vårat vackra land och all snö. Det blir kul att visa hans familj sen. 
De är nog nyfikna på hur det är här och hur vi har haft det. 
Kadir håller ögonen öppna för älgar och renar eller andra djur också under bilresan. 
Jag tror han hade blivit överlycklig om han fick se en älg eller ren under våran semester.  
 

Flight mood!

Igår kl 1 åkte vi till flygplatsen i Antalya. Adem var vaken hela tiden., Ledsen och missnöjd med resan men det gick okej. I Istanbul lyckades vi fördriva tiden bra och 10 minuter innan gaten öppnades så somnade Adem.
Sedan sov han hela resan till Sverige. Vilken lycka för oss föräldrar. 
Vi var trötta men väldigt glada när vi landade i Sverige. Kadirs uttryck om vädret; what is this weather.
Snöblandat regn är väl ingen hit men äh…det funkar. 
Kadir somnade av utmattning kl 20 igår och jag och Adem strax därefter. Kl 7 imorse var det fortfarande mörkt ute.
Nu är det dags för frukost. Svensk frukost, som jag har längtat!  

 

Bäst månad att besöka Turkiet!

Om jag ska välja en månad då man inte borde besöka Turkiet och Side,  Alanya, Incekum, Kemer och hela Antalyakusten så är det just i Januari.
Vi kan ha en hel del soliga dagar men överlag så är det mest regn, mulet, grått och rätt trist faktiskt.
Februari är också ganska regnig månad men i slutet av månaden så vänder det och man börjar känna av att våren är på igång.
Sakta men säkert.
 
Oktober är också en ganska så trist månad även om vädret kan vara helt okej.
Men det är sista ”riktiga” månaden för säsongen och det är självklart tråkigt att en säsong lider mot sitt slut.
Även om det fortfarande är turister kvar och även året om.
 
Favoritmånad är April, för då har säsongen kommit igång redan, det är massa vårkänslor i luften och vi har 20 grader och sol garanterat 70% av tiden. Få regniga dagar och allt känns bara så himla kul.
Det är en ny säsong, det är äntligen varmt och skönt och till och med på kvällarna kan man känna att det är betydligt varmare än tidigare.
Det ligger kärlek i luften helt enkelt. Dessutom var det den 25 April som vi gifte oss, en dag jag alltid kommer att minnas.
 
Även Juni och September är mina favoritmånader.
Värmen är bra, inte för varmt även om det är hett och svettigt men på ett skönt sätt. Det är inte jobbigt som vissa veckor i Juli och Augusti. Men det är garanterat sol och badsäkert.
Dessutom brukar mina vänner vara nere vid den perioden. Det är intensivt men det är också jättekul.
 
Igår så hade vi regn och grått väder och då såg det ut så här vid strandpromenaden i Side.
Då föredrar jag nog Sverige med snö och kyla faktiskt.
Men idag skiner solen igen för oss. Det vänder snabbt.
 


Turkiet, Side. 1 Januari 2015.

Vilka ska resa till Turkiet 2015?

Jag börjar fråga redan nu men jag kommer fråga många gånger till under de kommande 4 månaderna;
Hur många utav er ska åka till Turkiet under 2015?
Vilka har redan nu bokat resa?
Vart ska ni åka någonstans i Turkiet och när åker ni?
Och framför allt; Vad ser ni mest fram emot under eran resa?
 
Välkomna till Turkiet!
Bildkälla: www.google.se

Väder i Side!

Veckans väder ser ut att bli bra här i Turkiet.
Soligt och mellan 23-25 grader vilket är helt okej. Så länge solen skiner så känns det skönt både inomhus och utomhus.
Men som ni ser så blir det betydligt kallare om nätterna nu framöver.
Vi har haft en dagstemperatur på mellan 30-35 grader i genomsnitt sen i slutet av maj, och för de mesta sköna nättemperaturer men nu kommer våran kyla hit till medelhavet.
Att gå från 40 till 20 grader är ganska så stor skillnad faktiskt även om inte allt sker över en natt. Skönt till viss del  med svalare temperatur men jag gillar mest när det ligger på strax under 30 grader, då är det perfekt.
I övriga Turkiet så har det kommit en hel del snö på många ställen och så kommer det att fortsätta nu.
Vi kommer antagligen inte få snö hos oss. Det var väldigt många år sedan de kom snö till Manvagat och Side och några år sedan de kom en natt/morgon till Alanya minns jag. Men det försvann lika snabbt igen.
Däremot blir det väldigt mycket kallare i luften när de kommer snö på Taurus bergen som är runt omkring oss.
Än så länge är det ingen snö där men det är bara en tidfråga.
 
Inomhus hos de flesta, och även hos oss, så är det en kall känsla när man vaknar på morgonen numera.
De flesta lägenheterna runt medelhavet är inte isolerade på samma sätt som i Sverige eller många andra ställen i Turkiet och mellan December till Februari så känns det varje morgon vill jag nog påstå.
Men det är också mysigt. I alla fall när vi har braskamin och man värmer upp lägenheten med den. Och dessutom att ha mattor i varje rum så att man slipper de där iskalla golven.
Vi har idag köpt 1000 kg ved som vi kommer börja elda med från och med imorgon natt.
Än så länge så behöver vi inte elda på dagarna som tur är.
Vi kommer också sluta sova i sovrummet och istället använda vardagsrummet som sovplats.
Det är ingen idé att slösa en massa tid och framför allt ved på att försöka få upp värmen i rummet längst bort när det ändå inte håller sig varmt mer än några timmar knappt.
Istället förflyttar vi oss och kommer sova varmt och skönt. Och mysigt.
Det är tur att vi har en jättestor och tjock dubbelmadrass ifall vi får gäster, och för de kalla vintermånaderna. Dessutom är Kadir jätteglad att ha tv ”i sovrummet” som han alltid har tjatat om.
 
Jag tror inte att det är så många som letar väder i Turkiet varje vecka just nu och framöver. Men jag håller er uppdaterade lite då och då och särskilt när det blir större väderomslag.