Middag med familjen i Side!

Som ni vet så jobbar Kadir mycket och det är inte lätt att hela tiden rodda här hemma mellan hemmet, vara kreativ med olika maträtter och samtidigt ta hand om två barn som båda är inne i olika utvecklingsfaser.
Det är tufft ibland men jag vet också om att det är olika faser både vi tillsammans och barnen som enskilda personer går igenom.

Därför var det så skönt, och lite överraskande när Kadir tog med oss ut på middag förra måndagen.
Vi åkte till ett ställe vid stora moskén, bredvid lördagsmarknaden i Side. Förut var denna restaurang mer en chark där man mest kunde köpa olika typer utav kött.
Men de har verkligen rustat upp och gjort om konceptet. Nu är det en fantastisk restaurang där de verkligen kan servera en god köttbit. Det de är bäst på.
Perfekt tillagad, lagom mör så att det känns lite sådär vattnigt. Och tillsammans med en god sallad.
Kött är inte billigt i Turkiet men priset var helt okej för vår middag och maten var fantastiskt god.
Plats två på min lista och ett ställe  jag gärna vill besöka snart igen.
Plats ett var denna som ni kanske minns.
På en restaurang så ger jag alltid plus i kanten om de har ett extra tänk för oss som har barn. Och det finns en helt okej lekplats som barnen kunde vistas på här.

Här kommer lite bilder från vår middag och kväll tillsammans.

Fortsätt läsa

Energin som kom och gick!

Efter en måndag som gick i energins tecken så gick tisdagen allt sämre. Jag kände mig rätt grå och trist igår, fick ingenting gjort och det gör mig ibland lite irriterad.
Inte att jag ska få massa saker gjort och många bollar i luften hela tiden men ju mer dagen gick så kände jag att jag inte gjort något alls av just dagen. Inte ens en liten tvätt hade jag vikt.
Problematiken när man är hemmaförälder tror jag. Man har ”all tid i världen” men ibland tar det bara stopp.

Men jag fick i alla fall en glad överraskning när Kadir kom hem med några nya, snygga och stora handdukar i riktigt mjukt bambutyg. Jag behöll en grön och en lila till honom och mig. Resterande fyra i vit-kräm-rosa färger tog Kadir med till butiken för att sälja.
Ska jag vara ärlig så hade jag velat behålla allihopa men de var först och främst till för att sälja egentligen, och jag är nöjd med min nya, snygga och jättemjuka handduk.
Följer man mig på instagram och håller koll på min instastory ännu mer så är det bland annat sånt, och väggar som har fått en fin målning av barnen som kommer upp just där.
LouiseiTurkiet.se heter jag på instagram. Följer ni mig? 

I måndags var vi in till Side igen och åt middag. Kadir är sällan ledig, som ni vet, men i måndags tog han med sin lilla familj och jag tror den middagen kom på plats 2 av årets godaste middag.
Plats 1 var denna.

Barnen fick också en kul överraskning igår, nämligen var sin badrock som de kan ha efter att de duschat.
Dessa badrockar har vi inte i butiken dock och handdukarna kommer vi köpa in fler utav om vi märker att de säljer bra.
På tal om butiken så var jag där för ett tag sedan och fotade lite nya kläder som vi fått in. Bland annat vinterjackor till herr. Så det kommer jag förhoppningsvis få upp här på bloggen senare i veckan.

 

Fortsätt läsa

Middag och solnedgång inne i Side!

Förra söndagen så åkte jag och barnen in till Side och träffade Kristina som nu varit här en vecka på semester. Vi promenerade längst strandpromenaden in, knäppte av lite kort och gick huvudvägen ner mot hamnen.
Det är inte lätt att bara gå förbi inkastarna men de är trevliga och gör bara sitt jobb.
I Side är de inte alls så påstridiga som de kan vara på andra platser har jag hört.

 

Detta inlägg är ett sånt där roligt för er som älskar Side, vill se mer av Turkiet och bara få en dos av medelhavsbilder. Massa bilder. Hoppas att ni gillar det.

Ser ni vad jag ser på denna bild?
Få känner till detta toalettställe men redan 2010 la jag upp en bild på min blogg om detta. Den bloggen (Aupair bloggen) är dock stängd sen en tid tillbaka. 

 

Inne i gamla stan i Side, eller antika delen av Side så var vårat mål att besöka apollotemplet.
Det är en plats jag tycker att alla som semestrar någonstans runtom Side borde besöka.
Jag skulle nog vilja säga att det är Side´s stolthet och en oerhört vacker plats att fota vid solnedgången. Men kom inte för sent för solen går snabbt ner här i Turkiet. Vi var där ca 18.20, men jag skulle nog rekommendera att komma dit redan vid 18 och sedan stanna 30-45 minuter för att ta riktigt fina bilder.
Solen går ner nu ca 18.25.
Under vår och försommar så går solen ner senare så då kan tiden att befinna sig vid templet passa senare.

Det brukar också vara en del bröllopspar som fotas just på denna plats. När vi var där denna kväll så fanns det 2 brudpar, varav den ena vi inte riktigt kunde förstå om det var ett riktigt bröllopspar eller om det kanske var en modellfotografering.

 

Vi velade lite fram och tillbaka vart vi skulle äta för kvällen. Det ska såklart vara god mat men också ett bra ställa att ha med barnen på. Barnen som allt annat vill sitta still hela kvällen.
Valet föll tillslut på min absoluta favorit i Side, Aphrodite.
Du betalar verkligen för en ordentlig smakupplevelse där, och de serverar det där lilla extra.
De har också en lekpark för barn att vistas på men sedan de byggde om Side förra året så har även restaurangen gjorts om lite, vilket jag inte visste. Lekplatsen är omgjord och det finns ingen omhägnad omkring så barnen kan, om de vill, ganska så lätt sticka därifrån.
Mina barn är snabba vill jag tillägga.
Tidigare hade de som ett litet ”hus” med staket men nu är det en bättre lekplats men tyvärr lättare för barn att springa rakt ut mot vägen. Iofs åker det inga bilar där men det känns såklart mer osäkert.
Jag tror att ni förstår vad jag menar.

 

Jag åt en Alfredo Fettuccine som var helt underbart god. Det kan vara årets bästa mat jag ätit ute på restaurang, men jag är inte alls förvånad. På den här restaurangen så är det alltid gott.
Barnen åt en Pizza Hawaii som de delade på och till och med den var lite ”utöver det vanliga”
Kristina åt en kycklingrätt och till detta serverades karamelliserad syltlök. Jättegott och det är precis detta Aphrodite gör med sina maträtter, de serverar det med en smakupplevelse som man inte riktigt hade räknat med.
Förrätten, bröd oliver och en röd meze ingick. Och barnen fick även glass efter maten.
Jag vet inte om detta är något som alltid ingår men det var inkastaren som sa att barnen får glass efter maten.

Vi räknade ut att slutnotan var kanske totalt 10-15 tl högre än på andra platser, den maten vi beställde. Och det tycker jag verkligen är värt det.

Det är här min kamera har fel inställning och därmed en del suddiga bilder. Jag hoppas ni har överseende med detta.

 

 

Vi promenerade strandpromenaden hem mot Tropic igen, träffade på lite katter och mötte mycket folk som gick mot gamla stan och andra gick i samma riktning som oss.
Det är verkligen härligt att se folk i rörelse här i Side och att det finns en hel del turister på plats.

Fortsätt läsa

Första höstregnet – Och nu har vi sol igen!

Det svänger i väderprognoserna här. Och jag älskar att det kan växla så snabbt här.
Som jag skrev senast igår så talas det om att regnet ska äntligen komma den här helgen. Och idag var det dags.
Någon gång i juni hade vi regn och sedan dess, i 3 månader nästan så har vi varit utan regn.
Nu när jag och barnen är i Sverige ett par veckor under sommaren så blir inte saknade lika stor men visst jublade vi idag när regnet äntligen kom. Och ett tag trodde jag att allt skulle bara dra förbi. Eller bli ett par droppar.

 

När jag vaknade på morgonen så var det inte så där strålande solsken som vi annars alltid brukar ha utan ganska så molnigt redan då. När jag kikade mot Side-hållet efter frukosten så sken solen.
Men när jag sedan vände blicken mot bergen så var det riktigt mörkt och allt hängde i luften.
Vi skulle egentligen gått ut och lekt men jag tänkte att vi stannar nog inne ett tag för att se hur det utvecklar sig. Och sedan kom regnet.
Först bara ett par droppar men sedan kom en ordentlig skur.

 

Men precis som det brukar vara så drar det förbi ganska så snabbt. Efter någon timme var regnet borta, fönsterna började torka och solen stack fram.
Nu på eftermiddagen så skiner solen och vi har en blå himmel hos oss. Temperaturen är på 25 grader och de enda molnen jag ser är ett par vita borta vid bergen.
Efter dagens skur så tror jag att det kommer vara uppehåll imorgon med. Och förhoppningsvis hela veckan framåt.

Men nu har vi äntligen fått vårat härliga höstregn och luften är lite skönare och något svalare just idag.

Nej, nu ska vi gå ut och leka. Det finns säkert ett par vattenpölar som vi kan plaska i.

Fortsätt läsa

Köpa en lägenhet som inte finns!

Igår fick jag en rolig notis i min telefon. Det var nämligen 5 år sedan som Kadir köpte lägenheten vi bor i idag.
Jag hade då berättat för mamma innan att det är på gång men eftersom vi inte vågade ta ut något i förskott utan mest var rädda att något skulle ske och det inte skulle bli något tillslut så sa vi inte det till några innan. Men han skrev på papperna och sedan var lägenheten vår.
Fast lägenheten fanns inte. Det enda som fanns var en ritning och en kulle, bland alla andra gräskullar där de skulle bygga vår lägenhet.

Jag minns när Kadir visade mig platsen sent en natt efter jobbet. För det första var det kolsvart och sedan var det ett nytt område där det inte fanns varken lägenheter eller några vägar ens.
Där tyckte han att vi skulle bo och jag sa bara att det är hans beslut men jag var inte särskilt imponerad.


Ungefär 2 månader efter köpet så såg det ut så här.
Denna väg som vi befinner oss på när kortet tas fanns alltså inte alls när vi köpte lägenheten. Men där borta ser ni början på vår lägenhet.

 

Just då hade vi inte en tanke på barn inom de kommande åren men vi hade smått börjat prata om en förlovning framöver. Och därför kändes det mer okej för mig att det bara var en ritning och inte direkt något färdigt eftersom vi inte hade någon stress att flytta in eller bygga upp ett hem. Trodde jag då iaf. Ungefär 1,5 månad senare skulle vi få reda på att vi två skulle bli tre strax innan flytten var på gång.

Vi åkte förbi platsen ett par gånger och det såg ju bra ut men väldig länge, även när vi hade flyttat in så fanns det knappt något väg.
Jag minns när dem asfalterade gatan utanför oss och idag är det en trafikerad väg.
Ska man som turist ex. på en utflykt till vattenfallet från Side idag så åker man mest troligt förbi vår lägenhet.
Och sedan vi köpte vår lägenhet för 5 år sedan så har det blivit 4-5 lägenheter där vi bor och hela gatan ner mot migros och stora Antalya vägen (D400 mellan Alanya-Antalya) har det tillkommit massor utan nya lägenheter.


Strax efter nyår 2012-2013 såg lägenheten ut så här. Ca 3 månader efter våra köp så hade de alltså hunnit bygga upp allt detta.
Och kan ni förstå att i den där byggnaden sitter jag nu i och skriver detta blogginlägg. Känns väldigt konstigt när jag ser bilden. 

 

Jag trivs jättebra i vår lägenhet och läget idag.
Det finns två saker jag saknar och det ena är en närliggande lekpark där vi bor och det andra är ett extra rum för oss här hemma, lagom stort åt barnen.
Jag vet att vi inte kommer bo här för alltid men det funkar bra för oss just nu och nu ligger fokusen på vår business och få igång det ordentligt.

 

Under mina 4 år som vi bodde i Side så bodde vi i 4 olika lägenheter, väldigt enkla och oftast möblerade. Vi visste att det bara var tillfälligt men försökte så gott vi kunde att skapa ett hem av de förutsättningar och möjligheter vi hade.
Enkelt och inte så snyggt, men bekvämt och helt okej för oss.
Idag har jag massor utav idéer som jag vill ändra på här hemma men vi spar lite på det tills vårat nästa hem. Vi kan inte fixa och ändra allt just nu utan den dagen kommer när vi hittar vår stil ännu mer och har möjlighet att bygga det hem vi trivs med helt och hållet. Och lägga till det vi idag skulle vilja ändra på eller göra om.

Och så här såg det ut när vi skulle flytta in och innan alla möblerna kommit.

 


En solnedgång från vår ena balkong för kanske 1-2 år sedan. 

Fortsätt läsa

Feber, turkiskt bröllop och skönare väder!

Hejsan!
Har ni haft en bra helg?
Vår har varit bra. Adem fick feber i torsdags så han var hemma i fredags från förskolan. En av många fördelar när jag är hemmaförälder är att vi aldrig behöver fundera på hur vi ska göra med vab (vård av barn) och barnvakt när barnen är sjuka.

Jag har hellre Adem hemma från förskolan en dag än att skicka iväg en halvkry kille som inte alls får ta igen sig och vila upp sig som han antagligen behöver. Och vid feber är det självklart att han är hemma, även om det ”bara” var feber under natten.
Nu mådde han bra under fredagen men det kändes ändå rätt att ha honom hemma.

 

På lördag var vi på bröllop hemma i Kadirs hemby. Vi har varit på lite olika typer av bröllop genom åren nu, bland annat i somras när Kadirs bror gifte sig. Då var det bara vi närmsta inbjudna men ändå lyckades vi fylla en båt eftersom vi är så många (8 syskon på Kadirs sida)
Detta bröllop som vi var på i helgen var mer ”samling för byn på bruden/brudgummens sida”
Själva brudparet var inte med alls under denna tillställning utan de som, i detta fallet, känner brudgummen och hans familj samlades och åt mat.
Samtidigt var det en imam med och har, om jag nu uttrycker mig rätt, som en gudstjänst. Läser ur koranen och sånt.
Brudparet förbereder sig för kvällen då bröllopsfesten äger rum. De skulle ha sitt firande på Irmak garden, där vi brukar äta frukost vid floden ibland.
Ett jättefint ställe och perfekt att ha bröllopet utomhus när vi fortfarande har väldigt bra väder.


 

Vi var kanske 200-300 personer i helgen, lite mindre än förra sommaren då vi också var med på ett annat ”bröllop”
För mig är det såklart väldigt stort och mycket folk. Man ska hälsa på alla man känner, det blir framför allt mycket kindpussar, småprat och sånt. Barnen lekte och Esma hittade en killkompis som var jämngammal med henne så de hade väldigt kul ihop.
Det bjöds på köttgryta, ris, soppa, sallad och en efterrätt till lunch och jag satt tillsammans med svärmor, några av Kadirs släktingar och en del andra som jag inte känner till.

Kadir var med och delade ut maten tillsammans med flera andra. Ni kan ju tänka er att alla ska få mat relativt samtidigt, då går det undan.
Sedan stannade vi en stund hos svärfar och drack te, samtalade och passade på att umgås en stund.
I och med att Kadir jobbar 7 dagar i veckan så åker vi dit så sällan nu på sommaren. Så när vi väl är där så försöker vi ta vara på tiden.

 

Igår kändes vädret svalare fast temperaturen är fortfarande på 31+. Jag tror nätterna har blivit svalare, runt 22 grader och därmed känns temperaturen bättre om dagarna också.
Det är fortfarande varmt men mer behagligt än för 1-2 veckor sedan.
Vi passade på att leka ute på förmiddagen, sparkade boll, lekte lekar och gick på promenad.
Framåt kvällen var Adem extra trött och febern kom tillbaka igen. Idag har han fått vara hemma från förskolan igen men han har ingen feber och känns betydligt piggare.
Jag hoppas det går över och är något tillfälligt bara. Dagisbacillerna brukar vara mindre trevliga men så länge det inte är något allvarligt så är det bara att vila som gäller.




 

I veckan ska vi träffa en kär bekant och besöka butiken. Sedan får vi besök hit till Side på lördag och redan på söndag har vi planer ihop som sedan också fortsätter nästa vecka. Jag är jätteladdad och ser verkligen fram emot detta.
Tyvärr tror jag det är vårat sista besök för i år men förhoppningsvis kommer vi ha några bloggläsare som kommer till butiken även i oktober och november.
Då vill jag gärna träffa er!  

 

Ha en riktigt bra vecka, nya tag och nya utmaningar.
Och glöm inte att ta hand om er själva och varandra!

Fortsätt läsa

Resa med två barn till Sverige – Så här var vår resa inkl. mellanlandning!

Det är alltid spännande och lite nervöst att resa med två barn helt själv. Den stora frågan är såklart, kommer dem sova under flygturen eller inte.
Mina barn gjorde INTE det.

 

När vi åkte till Sverige så gick första ettapern från Antalya till München, Tyskland.
Förra året tog det så himla lång tid vid passkontrollen i Antalya så vi hade knappt 10 minuter på oss att äta hamburgare för att sedan ta oss till vår gate.
Den här gången var vi ute i god tid, jag var nervös men riktigt laddad.
Vi vinkade hej då till Kadir efter att ha checkat in våra väskor på flygplatsen och sedan gick Esma, Adem och jag för att äta en pizzaslize i en av restaurangerna.
Det kan vara den dyraste pizzaslizen jag har köpt men det var gott och vi behövde något innan avresa.

 

När vi gick på planet och Adem fick sätta sig på sin plats, det som vi hade pratat så mycket om den senaste tiden så såg jag hur han sken upp. Nu satt vi äntligen här, i flygplanet och vi ska ha bälte på oss.
Precis som Bamse gör i det där youtubeklippet som vi har sett hundra gånger om.

Resan gick jättebra, maten var god och även om Esma gick som ”bebis passagerare” så fick hon egen, vuxenmat. Det är svårt att äta maten under flygningen med ett barn i knät och ett bredvid som inte riktigt når ordentligt till tallriken. Och samtidigt så skakar det lite grann omvartannat.
Svårast är med juicen eftersom det är nästan fyllda glas. Men allt gick bra. Vi fick lite matrester i sätena och på kläderna men vad gör det?

När vi steg på planet så fick barnen var sina leksaker, ett gosedjur och en klisterbok från Lufthansa personalen. De var bra att pilla och leka med under flygningen och sedan hade jag självklart med lite målarböcker vilket passar båda barnen, lite gamla McDonald’s leksaker och surfplattan.

 

 

Ca en timme innan vi ska gå ner för landning så börjar Esma bli riktigt trött men kommer inte till ro. Jag provade att gå runt med henne i bärselen men det gick inte alls. Klockan var då strax efter 22.00 turkisk tid och hon brukar sova vid den tiden.
Och sedan hände det där som man hoppas inte ska hända under flygningen. Hon bajsar.
Vid den tiden så hade hon fortfarande blöja dygnet runt så det var inga problem…Men…den toalett där man kan byta blöja i planet var avstängd.
Och på vanlig toalett kan jag inte byta henne eftersom jag behöver lägga ner henne. Så det blev till att byta i sätet, med ett underlag såklart som jag turligt nog la i handbagaget när jag packade. Sedan hade jag med småpåsar så när jag var klar gick jag genast bort till bakre delen av flygplanet där jag kunde slänga påsen.
Detta var ett svettigt moment för jag kände hur vi först ”störde” de andra passagerarna och sedan ska vi dessutom byta blöja mitt i allt.
Efteråt somnade Esma och vi gick ner för landning.

 

När vi landat så vaknar Esma och är pigg igen. Vi tar oss till passkontrollen på Munchen’s flygplats och ni som mellanlandat där vet att det är vääääldigt långt att gå. Så vi gick och vi gick och vi gick.
Klockan är precis efter 22.00 i Tyskland (23.00 i Turkiet) och barnen är än så länge glada och energifulla så de går och springer framför mig hela vägen.

 

Sedan kom vårt stora problem…
Vi går igenom passkontrollen och ska ta oss in på taxfree-området för att sova i NapCabs, det som jag skrev om tidigare i ett tidigare inlägg.
Jag frågar en kvinna i uniform från Lufthansa om vi ska igenom säkerhetskontrollen men hon verkar inte alls ha koll på vad napcabs är för något. Inte hennes kollega heller.
Men vi går till säkerhetskontrollen till taxfreeområdet, frågar och får visa våra boardingkort.
Eftersom klockan är efter 22.00 så får vi inte gå in till taxfree-området. Allting är stängt och då släpper de inte in några längre som ska resa nästa dag.

Så jag går tillbaka till kvinnan från Lufthansa och frågar henne om det finns någon typ av sovsal eller annat där vi är eftersom vi inte kommer ha tillgång till napcabs.
Det enda som finns är Hilton hotell, säger hon, men med en förvarning att det blir svindyrt för oss.
Hon tittar på Esma och säger att lilltjejen är ju jättetrött. Hon frågar om jag reser själv med barnen och säger att hon gärna hade tagit med oss hem så att vi kan få sova där men hon bor alldeles för långt bort.
(Att hon ens har den tanken, att erbjuda en sådan sak är otroligt snällt och givmilt)

Kvinnan tittar sig omkring och säger ”Ni kan ju inte sova här på bänkarna, inte med så små barn” 
Så hon går till säkerhetskontrollen och förklarar att jag reser ensam med två små barn och klockan är strax efter 22, precis när de ”stoppar” för passerande.
Jag förklarade också innan att när jag mailade med företaget napcabs så skulle det inte vara några problem att använda deras boxar, oavsett tidpunkt man anlände.

Personalen låter oss tillslut att gå igenom och förklarar också att det nu är stängt på hela flygplatsen så vi kan varken köpa mat eller vatten fram tills nästa morgon.
Då kommer jag på att jag har en flaska med ca 1.5 dl vatten i väskan som jag måste ta ur, för att komma igenom säkerhetskontrollen men de säger att jag kan spara den så att vi åtminstone har något.
Jag tackar kvinnan och personalen så mycket och sedan passerar vi säkerhetskontrollen och börjar gå mot gaten åt ena hållet där det finns 4 stycken napcabs.
Det var en lång bit att gå även nu och min enda tanke var att det MÅSTE finnas någon ledig till oss.

När vi väl kom fram så fanns det en ledig vid de två första båsen, och dessa låg precis vid toaletterna så vi passar på att göra oss klara innan vi gör oss klara för att sova i napcab.
Ni kan läsa om napcabs och våran natt i dessa i inlägget som heter ”Prova napbabs nästa gång du mellanlandar” <—- klicka där

 

Morgonen efter så letar jag upp ett ställe för att äta frukost på. Och när tiden närmar sig så hoppar vi på snabbtåget som tar oss till vår gate.
Under kvällen innan så har vår gate bytts vilket jag smidigt kunde se på tvskärmen där vi sov.
Så det var jättekul för barnen att få åka lite snabbtåg. Sedan gick vi i taxfreebutiker, provade lite sköna fotöljer, spanade på flygplan, åkte rullband fram och tillbaka-fram och tillbaka tills att jag verkligen tröttnade.
Tillslut fick vi gå på vårat flygplan och då sov Esma nästan.

 

 

Hon sov hela vägen till Göteborg och jag och Adem åt laxsmörgås för första gången. Mycket godare än vad jag hade föreställt mig, men kanske inget jag själv skulle beställa in.
Detta plus dryck bjöds det på under flygningen, även då med Lufthansa, mellan München och Göteborg.
Och sedan gick vi ned för landning i ett ganska så soligt Sverige.
Pappa hämtade oss på flygplatsen och vi körde raka vägen hem till lägenheten.

*Ni får ursäkta de suddiga bilderna i detta inlägg och glädjas åt att det blir bättre från och med nu.

 


Att flyga själv med två barn och mellanlandning går bra men mina bästa tips är att

  • Ta inte med dig för mycket leksaker som ändå inte kommer användas. Ett par olika att variera mellan under flygningen räcker gott och väl.
  • Ta med små påsar om du har blöjbarn så att du kan slänga blöjan direkt, oavsett om du sitter på en flygplan eller befinner dig på en flygplats. Du vet aldrig vad som kan uppstå, eller när och då kan en extra påse vara bra att ha. Glöm inte något bra underlägg/skydd.
  • Extra kläder är också bra att ta med, men ett ombyte kanske räcker för en 4 åring. Hur mycket hinner hen söla ner sig?
  • Du känner dina barn bäst med mat och sovtider. Planera din flygning efter det så gott det går. Och försök att inte bry dig om alla andra allt för mycket. En stressad förälder brukar inte lugna ner barnen tyvärr.
  • Har du mindre barn så ta med en bärsele, gärna ergonomisk så att du kan orka att gå långt på flygplatsen tillsammans med handbagage och om du har fler barn. Vi har Pognae bärsele till Esma som vi har haft sedan hon var 4 månader. Den funkar utmärkt än.


Ombyte är alltid bra att ta med ifall det händer en olycka innan, under eller efter flygningen.
Ta med lagom mycket för att slippa släpa på allt för mycket kläder som ändå inte används. 

Fortsätt läsa

Vår helg och oktober närmar sig!

Hejsan! 
Hur har ni haft det de senaste dagarna? 
Minns ni i början av sommaren när jag tog en bloggpaus och när jag sedan körde igång igen så hade jag en plan?
Att ha helgerna fria från bloggen om jag verkligen, VERKLIGEN inte hade något på gång som jag ville dela med mig utav där och då.
Jag tänkte fortsätta så även nu när hösten kör igång och därmed ha energi och mer inspiration förhoppningsvis till att blogga på veckodagarna.

Så i helgen blev det ingen uppdatering mer än på instagram.
Jag och barnen spenderade förmiddagarna på stora balkongen här hemma. Vi passar på nu medans vädret är helt okej, runt 30 grader i skuggan. 
Det fläktar bra på balkongen så det blir inte så jättevarmt där.
Sent på eftermiddagarna gick vi ut istället och sparkade boll en stund, tog en lite promenad runt kvarteret och kastade småsten.
Esma’s favoritlek numera.


Jag får nog öva på att göra inbakade flätor på Esma.
Övning ger färdighet…och lite snyggare resultat i fortsättningen förhoppningsvis. 

 

Igår vaknade jag av en ögoninfektion och det håller i sig idag med. Men jag försöker badda med varmt vatten, tvättar händerna extra noga och sedan har jag något från apoteket som rengör ögat.
Jag hoppas att det försvinner snart.

Om knappt 2 veckor så är det oktober och jag ser nästan fram emot det lite. Men tills dess så har vi ett par besök att bocka av. Och vem vet, det kanske hinner komma en regnskur också innan dess.
Men helst bara en liten.

Ha en fin eftermiddag! 

 

Fortsätt läsa