Middag och solnedgång inne i Side!

Förra söndagen så åkte jag och barnen in till Side och träffade Kristina som nu varit här en vecka på semester. Vi promenerade längst strandpromenaden in, knäppte av lite kort och gick huvudvägen ner mot hamnen.
Det är inte lätt att bara gå förbi inkastarna men de är trevliga och gör bara sitt jobb.
I Side är de inte alls så påstridiga som de kan vara på andra platser har jag hört.

 

Detta inlägg är ett sånt där roligt för er som älskar Side, vill se mer av Turkiet och bara få en dos av medelhavsbilder. Massa bilder. Hoppas att ni gillar det.

Ser ni vad jag ser på denna bild?
Få känner till detta toalettställe men redan 2010 la jag upp en bild på min blogg om detta. Den bloggen (Aupair bloggen) är dock stängd sen en tid tillbaka. 

 

Inne i gamla stan i Side, eller antika delen av Side så var vårat mål att besöka apollotemplet.
Det är en plats jag tycker att alla som semestrar någonstans runtom Side borde besöka.
Jag skulle nog vilja säga att det är Side´s stolthet och en oerhört vacker plats att fota vid solnedgången. Men kom inte för sent för solen går snabbt ner här i Turkiet. Vi var där ca 18.20, men jag skulle nog rekommendera att komma dit redan vid 18 och sedan stanna 30-45 minuter för att ta riktigt fina bilder.
Solen går ner nu ca 18.25.
Under vår och försommar så går solen ner senare så då kan tiden att befinna sig vid templet passa senare.

Det brukar också vara en del bröllopspar som fotas just på denna plats. När vi var där denna kväll så fanns det 2 brudpar, varav den ena vi inte riktigt kunde förstå om det var ett riktigt bröllopspar eller om det kanske var en modellfotografering.

 

Vi velade lite fram och tillbaka vart vi skulle äta för kvällen. Det ska såklart vara god mat men också ett bra ställa att ha med barnen på. Barnen som allt annat vill sitta still hela kvällen.
Valet föll tillslut på min absoluta favorit i Side, Aphrodite.
Du betalar verkligen för en ordentlig smakupplevelse där, och de serverar det där lilla extra.
De har också en lekpark för barn att vistas på men sedan de byggde om Side förra året så har även restaurangen gjorts om lite, vilket jag inte visste. Lekplatsen är omgjord och det finns ingen omhägnad omkring så barnen kan, om de vill, ganska så lätt sticka därifrån.
Mina barn är snabba vill jag tillägga.
Tidigare hade de som ett litet ”hus” med staket men nu är det en bättre lekplats men tyvärr lättare för barn att springa rakt ut mot vägen. Iofs åker det inga bilar där men det känns såklart mer osäkert.
Jag tror att ni förstår vad jag menar.

 

Jag åt en Alfredo Fettuccine som var helt underbart god. Det kan vara årets bästa mat jag ätit ute på restaurang, men jag är inte alls förvånad. På den här restaurangen så är det alltid gott.
Barnen åt en Pizza Hawaii som de delade på och till och med den var lite ”utöver det vanliga”
Kristina åt en kycklingrätt och till detta serverades karamelliserad syltlök. Jättegott och det är precis detta Aphrodite gör med sina maträtter, de serverar det med en smakupplevelse som man inte riktigt hade räknat med.
Förrätten, bröd oliver och en röd meze ingick. Och barnen fick även glass efter maten.
Jag vet inte om detta är något som alltid ingår men det var inkastaren som sa att barnen får glass efter maten.

Vi räknade ut att slutnotan var kanske totalt 10-15 tl högre än på andra platser, den maten vi beställde. Och det tycker jag verkligen är värt det.

Det är här min kamera har fel inställning och därmed en del suddiga bilder. Jag hoppas ni har överseende med detta.

 

 

Vi promenerade strandpromenaden hem mot Tropic igen, träffade på lite katter och mötte mycket folk som gick mot gamla stan och andra gick i samma riktning som oss.
Det är verkligen härligt att se folk i rörelse här i Side och att det finns en hel del turister på plats.

Fortsätt läsa

Köpa en lägenhet som inte finns!

Igår fick jag en rolig notis i min telefon. Det var nämligen 5 år sedan som Kadir köpte lägenheten vi bor i idag.
Jag hade då berättat för mamma innan att det är på gång men eftersom vi inte vågade ta ut något i förskott utan mest var rädda att något skulle ske och det inte skulle bli något tillslut så sa vi inte det till några innan. Men han skrev på papperna och sedan var lägenheten vår.
Fast lägenheten fanns inte. Det enda som fanns var en ritning och en kulle, bland alla andra gräskullar där de skulle bygga vår lägenhet.

Jag minns när Kadir visade mig platsen sent en natt efter jobbet. För det första var det kolsvart och sedan var det ett nytt område där det inte fanns varken lägenheter eller några vägar ens.
Där tyckte han att vi skulle bo och jag sa bara att det är hans beslut men jag var inte särskilt imponerad.


Ungefär 2 månader efter köpet så såg det ut så här.
Denna väg som vi befinner oss på när kortet tas fanns alltså inte alls när vi köpte lägenheten. Men där borta ser ni början på vår lägenhet.

 

Just då hade vi inte en tanke på barn inom de kommande åren men vi hade smått börjat prata om en förlovning framöver. Och därför kändes det mer okej för mig att det bara var en ritning och inte direkt något färdigt eftersom vi inte hade någon stress att flytta in eller bygga upp ett hem. Trodde jag då iaf. Ungefär 1,5 månad senare skulle vi få reda på att vi två skulle bli tre strax innan flytten var på gång.

Vi åkte förbi platsen ett par gånger och det såg ju bra ut men väldig länge, även när vi hade flyttat in så fanns det knappt något väg.
Jag minns när dem asfalterade gatan utanför oss och idag är det en trafikerad väg.
Ska man som turist ex. på en utflykt till vattenfallet från Side idag så åker man mest troligt förbi vår lägenhet.
Och sedan vi köpte vår lägenhet för 5 år sedan så har det blivit 4-5 lägenheter där vi bor och hela gatan ner mot migros och stora Antalya vägen (D400 mellan Alanya-Antalya) har det tillkommit massor utan nya lägenheter.


Strax efter nyår 2012-2013 såg lägenheten ut så här. Ca 3 månader efter våra köp så hade de alltså hunnit bygga upp allt detta.
Och kan ni förstå att i den där byggnaden sitter jag nu i och skriver detta blogginlägg. Känns väldigt konstigt när jag ser bilden. 

 

Jag trivs jättebra i vår lägenhet och läget idag.
Det finns två saker jag saknar och det ena är en närliggande lekpark där vi bor och det andra är ett extra rum för oss här hemma, lagom stort åt barnen.
Jag vet att vi inte kommer bo här för alltid men det funkar bra för oss just nu och nu ligger fokusen på vår business och få igång det ordentligt.

 

Under mina 4 år som vi bodde i Side så bodde vi i 4 olika lägenheter, väldigt enkla och oftast möblerade. Vi visste att det bara var tillfälligt men försökte så gott vi kunde att skapa ett hem av de förutsättningar och möjligheter vi hade.
Enkelt och inte så snyggt, men bekvämt och helt okej för oss.
Idag har jag massor utav idéer som jag vill ändra på här hemma men vi spar lite på det tills vårat nästa hem. Vi kan inte fixa och ändra allt just nu utan den dagen kommer när vi hittar vår stil ännu mer och har möjlighet att bygga det hem vi trivs med helt och hållet. Och lägga till det vi idag skulle vilja ändra på eller göra om.

Och så här såg det ut när vi skulle flytta in och innan alla möblerna kommit.

 


En solnedgång från vår ena balkong för kanske 1-2 år sedan. 

Fortsätt läsa

Feber, turkiskt bröllop och skönare väder!

Hejsan!
Har ni haft en bra helg?
Vår har varit bra. Adem fick feber i torsdags så han var hemma i fredags från förskolan. En av många fördelar när jag är hemmaförälder är att vi aldrig behöver fundera på hur vi ska göra med vab (vård av barn) och barnvakt när barnen är sjuka.

Jag har hellre Adem hemma från förskolan en dag än att skicka iväg en halvkry kille som inte alls får ta igen sig och vila upp sig som han antagligen behöver. Och vid feber är det självklart att han är hemma, även om det ”bara” var feber under natten.
Nu mådde han bra under fredagen men det kändes ändå rätt att ha honom hemma.

 

På lördag var vi på bröllop hemma i Kadirs hemby. Vi har varit på lite olika typer av bröllop genom åren nu, bland annat i somras när Kadirs bror gifte sig. Då var det bara vi närmsta inbjudna men ändå lyckades vi fylla en båt eftersom vi är så många (8 syskon på Kadirs sida)
Detta bröllop som vi var på i helgen var mer ”samling för byn på bruden/brudgummens sida”
Själva brudparet var inte med alls under denna tillställning utan de som, i detta fallet, känner brudgummen och hans familj samlades och åt mat.
Samtidigt var det en imam med och har, om jag nu uttrycker mig rätt, som en gudstjänst. Läser ur koranen och sånt.
Brudparet förbereder sig för kvällen då bröllopsfesten äger rum. De skulle ha sitt firande på Irmak garden, där vi brukar äta frukost vid floden ibland.
Ett jättefint ställe och perfekt att ha bröllopet utomhus när vi fortfarande har väldigt bra väder.


 

Vi var kanske 200-300 personer i helgen, lite mindre än förra sommaren då vi också var med på ett annat ”bröllop”
För mig är det såklart väldigt stort och mycket folk. Man ska hälsa på alla man känner, det blir framför allt mycket kindpussar, småprat och sånt. Barnen lekte och Esma hittade en killkompis som var jämngammal med henne så de hade väldigt kul ihop.
Det bjöds på köttgryta, ris, soppa, sallad och en efterrätt till lunch och jag satt tillsammans med svärmor, några av Kadirs släktingar och en del andra som jag inte känner till.

Kadir var med och delade ut maten tillsammans med flera andra. Ni kan ju tänka er att alla ska få mat relativt samtidigt, då går det undan.
Sedan stannade vi en stund hos svärfar och drack te, samtalade och passade på att umgås en stund.
I och med att Kadir jobbar 7 dagar i veckan så åker vi dit så sällan nu på sommaren. Så när vi väl är där så försöker vi ta vara på tiden.

 

Igår kändes vädret svalare fast temperaturen är fortfarande på 31+. Jag tror nätterna har blivit svalare, runt 22 grader och därmed känns temperaturen bättre om dagarna också.
Det är fortfarande varmt men mer behagligt än för 1-2 veckor sedan.
Vi passade på att leka ute på förmiddagen, sparkade boll, lekte lekar och gick på promenad.
Framåt kvällen var Adem extra trött och febern kom tillbaka igen. Idag har han fått vara hemma från förskolan igen men han har ingen feber och känns betydligt piggare.
Jag hoppas det går över och är något tillfälligt bara. Dagisbacillerna brukar vara mindre trevliga men så länge det inte är något allvarligt så är det bara att vila som gäller.




 

I veckan ska vi träffa en kär bekant och besöka butiken. Sedan får vi besök hit till Side på lördag och redan på söndag har vi planer ihop som sedan också fortsätter nästa vecka. Jag är jätteladdad och ser verkligen fram emot detta.
Tyvärr tror jag det är vårat sista besök för i år men förhoppningsvis kommer vi ha några bloggläsare som kommer till butiken även i oktober och november.
Då vill jag gärna träffa er!  

 

Ha en riktigt bra vecka, nya tag och nya utmaningar.
Och glöm inte att ta hand om er själva och varandra!

Fortsätt läsa

Resa med två barn till Sverige – Så här var vår resa inkl. mellanlandning!

Det är alltid spännande och lite nervöst att resa med två barn helt själv. Den stora frågan är såklart, kommer dem sova under flygturen eller inte.
Mina barn gjorde INTE det.

 

När vi åkte till Sverige så gick första ettapern från Antalya till München, Tyskland.
Förra året tog det så himla lång tid vid passkontrollen i Antalya så vi hade knappt 10 minuter på oss att äta hamburgare för att sedan ta oss till vår gate.
Den här gången var vi ute i god tid, jag var nervös men riktigt laddad.
Vi vinkade hej då till Kadir efter att ha checkat in våra väskor på flygplatsen och sedan gick Esma, Adem och jag för att äta en pizzaslize i en av restaurangerna.
Det kan vara den dyraste pizzaslizen jag har köpt men det var gott och vi behövde något innan avresa.

 

När vi gick på planet och Adem fick sätta sig på sin plats, det som vi hade pratat så mycket om den senaste tiden så såg jag hur han sken upp. Nu satt vi äntligen här, i flygplanet och vi ska ha bälte på oss.
Precis som Bamse gör i det där youtubeklippet som vi har sett hundra gånger om.

Resan gick jättebra, maten var god och även om Esma gick som ”bebis passagerare” så fick hon egen, vuxenmat. Det är svårt att äta maten under flygningen med ett barn i knät och ett bredvid som inte riktigt når ordentligt till tallriken. Och samtidigt så skakar det lite grann omvartannat.
Svårast är med juicen eftersom det är nästan fyllda glas. Men allt gick bra. Vi fick lite matrester i sätena och på kläderna men vad gör det?

När vi steg på planet så fick barnen var sina leksaker, ett gosedjur och en klisterbok från Lufthansa personalen. De var bra att pilla och leka med under flygningen och sedan hade jag självklart med lite målarböcker vilket passar båda barnen, lite gamla McDonald’s leksaker och surfplattan.

 

 

Ca en timme innan vi ska gå ner för landning så börjar Esma bli riktigt trött men kommer inte till ro. Jag provade att gå runt med henne i bärselen men det gick inte alls. Klockan var då strax efter 22.00 turkisk tid och hon brukar sova vid den tiden.
Och sedan hände det där som man hoppas inte ska hända under flygningen. Hon bajsar.
Vid den tiden så hade hon fortfarande blöja dygnet runt så det var inga problem…Men…den toalett där man kan byta blöja i planet var avstängd.
Och på vanlig toalett kan jag inte byta henne eftersom jag behöver lägga ner henne. Så det blev till att byta i sätet, med ett underlag såklart som jag turligt nog la i handbagaget när jag packade. Sedan hade jag med småpåsar så när jag var klar gick jag genast bort till bakre delen av flygplanet där jag kunde slänga påsen.
Detta var ett svettigt moment för jag kände hur vi först ”störde” de andra passagerarna och sedan ska vi dessutom byta blöja mitt i allt.
Efteråt somnade Esma och vi gick ner för landning.

 

När vi landat så vaknar Esma och är pigg igen. Vi tar oss till passkontrollen på Munchen’s flygplats och ni som mellanlandat där vet att det är vääääldigt långt att gå. Så vi gick och vi gick och vi gick.
Klockan är precis efter 22.00 i Tyskland (23.00 i Turkiet) och barnen är än så länge glada och energifulla så de går och springer framför mig hela vägen.

 

Sedan kom vårt stora problem…
Vi går igenom passkontrollen och ska ta oss in på taxfree-området för att sova i NapCabs, det som jag skrev om tidigare i ett tidigare inlägg.
Jag frågar en kvinna i uniform från Lufthansa om vi ska igenom säkerhetskontrollen men hon verkar inte alls ha koll på vad napcabs är för något. Inte hennes kollega heller.
Men vi går till säkerhetskontrollen till taxfreeområdet, frågar och får visa våra boardingkort.
Eftersom klockan är efter 22.00 så får vi inte gå in till taxfree-området. Allting är stängt och då släpper de inte in några längre som ska resa nästa dag.

Så jag går tillbaka till kvinnan från Lufthansa och frågar henne om det finns någon typ av sovsal eller annat där vi är eftersom vi inte kommer ha tillgång till napcabs.
Det enda som finns är Hilton hotell, säger hon, men med en förvarning att det blir svindyrt för oss.
Hon tittar på Esma och säger att lilltjejen är ju jättetrött. Hon frågar om jag reser själv med barnen och säger att hon gärna hade tagit med oss hem så att vi kan få sova där men hon bor alldeles för långt bort.
(Att hon ens har den tanken, att erbjuda en sådan sak är otroligt snällt och givmilt)

Kvinnan tittar sig omkring och säger ”Ni kan ju inte sova här på bänkarna, inte med så små barn” 
Så hon går till säkerhetskontrollen och förklarar att jag reser ensam med två små barn och klockan är strax efter 22, precis när de ”stoppar” för passerande.
Jag förklarade också innan att när jag mailade med företaget napcabs så skulle det inte vara några problem att använda deras boxar, oavsett tidpunkt man anlände.

Personalen låter oss tillslut att gå igenom och förklarar också att det nu är stängt på hela flygplatsen så vi kan varken köpa mat eller vatten fram tills nästa morgon.
Då kommer jag på att jag har en flaska med ca 1.5 dl vatten i väskan som jag måste ta ur, för att komma igenom säkerhetskontrollen men de säger att jag kan spara den så att vi åtminstone har något.
Jag tackar kvinnan och personalen så mycket och sedan passerar vi säkerhetskontrollen och börjar gå mot gaten åt ena hållet där det finns 4 stycken napcabs.
Det var en lång bit att gå även nu och min enda tanke var att det MÅSTE finnas någon ledig till oss.

När vi väl kom fram så fanns det en ledig vid de två första båsen, och dessa låg precis vid toaletterna så vi passar på att göra oss klara innan vi gör oss klara för att sova i napcab.
Ni kan läsa om napcabs och våran natt i dessa i inlägget som heter ”Prova napbabs nästa gång du mellanlandar” <—- klicka där

 

Morgonen efter så letar jag upp ett ställe för att äta frukost på. Och när tiden närmar sig så hoppar vi på snabbtåget som tar oss till vår gate.
Under kvällen innan så har vår gate bytts vilket jag smidigt kunde se på tvskärmen där vi sov.
Så det var jättekul för barnen att få åka lite snabbtåg. Sedan gick vi i taxfreebutiker, provade lite sköna fotöljer, spanade på flygplan, åkte rullband fram och tillbaka-fram och tillbaka tills att jag verkligen tröttnade.
Tillslut fick vi gå på vårat flygplan och då sov Esma nästan.

 

 

Hon sov hela vägen till Göteborg och jag och Adem åt laxsmörgås för första gången. Mycket godare än vad jag hade föreställt mig, men kanske inget jag själv skulle beställa in.
Detta plus dryck bjöds det på under flygningen, även då med Lufthansa, mellan München och Göteborg.
Och sedan gick vi ned för landning i ett ganska så soligt Sverige.
Pappa hämtade oss på flygplatsen och vi körde raka vägen hem till lägenheten.

*Ni får ursäkta de suddiga bilderna i detta inlägg och glädjas åt att det blir bättre från och med nu.

 


Att flyga själv med två barn och mellanlandning går bra men mina bästa tips är att

  • Ta inte med dig för mycket leksaker som ändå inte kommer användas. Ett par olika att variera mellan under flygningen räcker gott och väl.
  • Ta med små påsar om du har blöjbarn så att du kan slänga blöjan direkt, oavsett om du sitter på en flygplan eller befinner dig på en flygplats. Du vet aldrig vad som kan uppstå, eller när och då kan en extra påse vara bra att ha. Glöm inte något bra underlägg/skydd.
  • Extra kläder är också bra att ta med, men ett ombyte kanske räcker för en 4 åring. Hur mycket hinner hen söla ner sig?
  • Du känner dina barn bäst med mat och sovtider. Planera din flygning efter det så gott det går. Och försök att inte bry dig om alla andra allt för mycket. En stressad förälder brukar inte lugna ner barnen tyvärr.
  • Har du mindre barn så ta med en bärsele, gärna ergonomisk så att du kan orka att gå långt på flygplatsen tillsammans med handbagage och om du har fler barn. Vi har Pognae bärsele till Esma som vi har haft sedan hon var 4 månader. Den funkar utmärkt än.


Ombyte är alltid bra att ta med ifall det händer en olycka innan, under eller efter flygningen.
Ta med lagom mycket för att slippa släpa på allt för mycket kläder som ändå inte används. 

Fortsätt läsa

Mina sociala medier!

Här på bloggen så skriver jag lite mer utförligt om mina dagar och mitt liv, en del tankar och känslor jag har. Jag skriver om livet som mamma, utlandsboende och fru. Men också om vår butik, Turkiet och annat som sker här och som rör mig.
www.LouiseiTurkiet.se 

Sedan har jag min instagram.
Instagram är en app som man laddar ner till telefonen eller surfplattan, skapar ett eget konto och sedan kan man börja följa andra människor i hela världen.
Min instagram är som min blogg i snabbversion kan man säga. Det är ibland bara bilder och ibland tillkommer det en del text till bilderna.
Fast jag vet inte hur många som läser texterna så noggrant. Idag scrollar man vidare ganska så snabbt, även jag. Like, scrolla, like, scrolla….
Jag försöker inte skapa ett fint flöde utan jag vill skapa det som är jag. Det som sker just nu eller det som jag tänker på. Utan någon särskild baktanke.
Har ni instagram så är det dags att söka på Louiseiturkiet.se så hittar ni mig. In och följ! 

 

På instagram så finns det något som heter ”instastory” Där kan man lägga upp bild eller en kort film som finns uppe i 24h. Sedan försvinner den automatiskt.
När vi var i Sverige så uppdaterade jag den ganska så flitigt, flera gånger per dag.
Idag försöker jag få upp en eller ett par bilder/filmer varje dag och jag ser att det är ett par följare som verkar gilla det.
Så följ som sagt min instagram men glöm inte att spana in min instastory också.
För att komma till den så klickar ni bara på min profilbild och finns det någon ny film/bild uppe så börjar den rulla direkt.
IMG_20170908_134746_669

En bild från dagen instastory. Den försvinner om mindre än 24h. Och så även det andra jag lagt upp sen igår. 

 

Slutligen så finns jag också med en sida på Facebook. Många av oss har facebook idag och för att få senaste uppdateringen från min blogg och när ett nytt blogginlägg kommer upp så vill jag tipsa er om att följa mig där.

Du klickar dig in på facebook och söker sedan på LouiseitTurkiet.se Sedan klickar du på ”Gilla” så kommer du på ett lättare sätt se när jag uppdaterar min blogg.

I höst ska jag försöka jobba lite mer med just min facebooksida och göra den lite roligare än bara nya blogginlägg.
Då och då skriver jag lite meddelanden till alla på den sidan men i höst blir det som sagt var ännu roligare där.
Och glöm inte att bjuda in era vänner eller bekanta till facebooksidan, som ni tror kan ha glädje av min blogg. Någon som kanske gillar bloggar, om mamma livet, livet som utlandssvensk, Turkiet-älskare eller bara vill hänga med här på bloggen.

Så missa nu inte
Instagram-LouiseiTurkiet 
Facebook-LouiseiTurkiet 
och självklart bloggen www.louiseiturkiet.se 

 

Är det så att du varken har Instagram eller Facebook men använder mail ibland/ofta/dagligen och vill smidigt få senaste uppdateringen från min blogg så kan du klicka dig in på Bloglovin.com
Sök på LouisiTurkiet.se och fyll sedan i din emailadress när du valt att följa mig. Då får du enkelt ett mail när min blogg är uppdaterad och dessutom en länk för att snabbt hamna på min blogg.
Jätteenkelt! 

 

2017-09-08 16.34.27
Så här kan ett mail se ut om du följer mig på Bloglovin’  

Fortsätt läsa

Ny vecka, bättre temperaturer och vardagsfix!

Yes, det är måndag och det betyder ny vecka. Och denna veckan händer något riktigt kul i Side. Men det kommer jag berätta om först lite senare.
Idag försöker vi bara få lite ordning här hemma. Jag plockar, städar och fixar. Finns alltid något nytt att plocka eller sortera på.
Igår när barnen skulle ta på sig pyjamas för kvällen och jag hade plockat undan allting för att göra min dagliga kvällsdammsugning som jag alltid gör så kommer jag på Esma att dra fram allting som jag just plockat undan.
Jag stod i ett annat rum och ser hur hon tar sak för sak och sprider det i rummet lite här och var. Allt som jag precis hade samlat ihop i en låd och lagt undan. Busunge!

2017-09-03 08.59.52

Esma, inte så oskyldig som hon ser ut många gånger. Här vid gårdagens frukost.
Är det något jag saknar från Sverige, förutom temperaturerna som vi hade, så är det frukosten. Turkisk frukost i all ära men det är godare bröd och lättare med pålägg till barn i Sverige.
-Tycker i alla fall jag.

 

När vi åkte till Sverige så var temperaturerna här ganska så höga och det var jobbigt många gånger att bara försöka ta sig igenom en dag utan att klaga på värmen. Hjärnan blir mos av värmen och det blir extra jobbigt när man inte riktigt kommer ifrån värmen. Det är inte så att det helt plötsligt regnar en hel dag.
Det gör det inte nu heller, regnar en hel dag alltså, men nattemperaturerna är betydligt svalare så att det går att sova ordentligt. Och både morgon och kväll känns behagligare nu. Jag har mer energi och orkar göra lite mer här hemma och ute än de två senaste månaderna.

 

2017-09-04 11.34.30

Igår rullade jag och Adem chokladbollar. Han ville mest smaka på smeten hela tiden men tillslut fick han rulla bollarna också. Tur att vi har en hel del pärlsocker kvar så att vi kan göra fler omgångar.
Och ett bullbak måste vi få till tillsammans med Sofie och hennes goa barn i höst.

 

 

Glöm inte att bli medlem på facebooksidan Vi som älskar Side tycker jag. Där finns hur mycket tips som helst om Side och det är just nu över 5000 medlemmar i den gruppen.
När du har blivit medlem där så får du gärna skriva ett meddelanden i gruppen att du har hittat dit via den här sidan.

I maj var det en träff med medlemmar från den facebookgruppen, hos Malin som ni kan läsa om i inlägget ”Middag hos Malin” <— klicka här så kommer ni till det inlägget.

På onsdag är det dags igen, är det någon av mina bloggläsare som har anmält sig och ska dit?

Middag-hos-Malin

Fortsätt läsa

Bröllop, båttur och biljetter!

Nu går det undan för oss. I helgen var vi på bröllop som innefattade en båttur på Manavgatfloden. Otroligt vackert alltihop och väldigt roligt. Jag ska berätta mer om det i nästa inlägg, jag måste bara fixa med bilderna.
Några av er kanske såg klippen på min instastory från kvällen. Mycket dans och skoj.
Men sedan har vi något annat riktigt roligt på gång.
Om en vecka befinner vi oss på svensk mark!

Äntligen, och jag är så himla glad. Biljettpriserna är dyra och ett tag blev jag orolig att det inte skulle bli av överhuvudtaget.
Men igår bokade jag och på söndag åker vi. Det blir mellanlandning och övernattning i Tyskland och jag är lite nervös över det eftersom jag åker själv med barnen.
Men jag ser det också som en utmaning men kanske framför allt som ett äventyr. Det blir kul!  
Hemresan, 3 veckor senare blir också med mellanlandning men i Istanbul och bara 3 timmar.
Det blir lagom tid för oss att ta oss igenom den stora flygplatsen och hinna köpa något att äta om vi vill det.
Jag hatar att stressa, särskilt eftersom jag är lite flygrädd och jag kommer vara stressad redan som det är. Då är det skönt att ha tid på sig mellan punkt A och punkt B.
Precis som förra gången när Esma bara var 8 månader och inte kunde krypa ens så tar jag med mig bärselen även denna gång. Hon kan springa lite när hon orkar och sedan sitter hon bra i den, och kanske till och med kan somna när det behövs i den.
Den är skön för mig att använda och är ergonomisk så jag kan bär Esma länge om det behövs.

Så i veckan ska jag köpa det sista som vi behöver ha med oss, schampo och sånt där. Sedan packar vi väskorna, Adem får packa sitt egna handbagage den här gången vilket han ser fram emot och sedan åker vi.

Under våra veckor i Sverige så kommer jag uppdatera bloggen så gott jag kan men jag tror det kommer bli mindre text och ett par bilder då och då.
Nu hoppas jag bara på fint väder i Sverige. Det får gärna regna lite grann, för det saknar jag, men heldagar med regn och knappt någon sol alls hade varit tråkigt faktiskt.

Ha en riktigt bra måndag och vecka. Ta hand om er själva och varandra! 

 

Resa-med-barn
Det här längtar jag till.
Bra väder, gott kaffe i en termos och promenad i slottsskogen med barnen strax efter frukost.

….Okej, jag måste skriva vad jag precis tänkte när jag la upp den här bilden.
Fatta att jag snart ska gå i jeans, långärmad tröja och mina sköna joggingskor. Förstår ni att jag riktigt längtar efter det?
Och svensk pizza såklart 😉

Fortsätt läsa

Titta mamma, Bamse’s buss!

”Titta mamma, Bamse’s buss!” tjoar Adem från baksätet i bilen. Jag tittar till vänster och ser att där står TUI’s stora turistbuss som precis har hämtat eller lämnat turisterna på deras hotell i Side.
Det tar ett par sekunder innan jag förstår vad Adem menar…Bamse’s buss…Ja, det är klart det är.

Just nu är Bamse en av flera favoriter här hemma. Resebolaget TUI (gamla Fritidsresor) har Bamse, Lilleskutt, Skalman, Vargen och Thompson som maskotar för sitt bolag och vi brukar se ett par Bamseklipp från TUI på youtube. Ni kan se två av dem här nedan.
Och där gjorde Adem kopplingen. Han såg TUI’s logga på bussen och vips så stod vi med bilen bredvid Bamse’s buss.
Barn är allt bra kloka. Och uppmärksammade.

 

Både Adem och Esma gillar Bamse väldigt mycket just nu. Dessutom tycker dem att Teletubies är kul. Jag försöker mata på med svenska figurer eller med svenskt tal så att de båda får det språket så mycket som möjligt.
Turkiskan får de båda gratis genom våran omgivning och Adem just nu väldigt mycket från förskolan och alla kompisar där.

Esma gillar Babblarna och med dem så fokuserar man mycket på språket och tecken till språk.
Adem var tidig med att säga ord men däremot sen med två-ords meningar och även fulla meningar. Han har fortfarande inte ett flytande språk men han pratar idag mer flytande turkiska med Kadir än flytande svenska med mig.
Ni kan ju tänka er hur härligt det är att se Adem prata turkiska med Kadir för att sedan vända sig till mig och upprepa samma sak på svenska.
Och sedan går han iväg och leker med sina bilar och räknar ”One, two, tree…” på engelska.
Därför är Babblarna så bra, för att de har sådant stort fokus på just det svenska språket.
Adem har tröttnat på Babblarna lite grann tror jag. Jag återkommer snart med hans favoriter.
Men Esma gillar babblarna och hon känner igen Bobbo, Doddo, Baba och så vidare. Hennes favorit verkar just nu vara den färgglada Diddi.
Hattenförlag som har startat igång babblarna har även Ajja och Bajja. Sök på det på youtube så hittar ni en annan låt som vi sjunger på här hemma.

Här kan ni se musikalen med babblarna. Om de har musikalvisningar i Sverige i Augusti så kommer jag ta med barnen på det. Det hade varit kul att se dem live.

 

Adem har börjat gilla några andra figurer som vi hittat på youtube.
Han tittar bland annat på Lizzy the dog där han har lärt sig mycket engelska, ord och siffror. Och även Blippi. En glad och sprallig man i blåa och orangea kläder som verkligen talar till barnen och har kul inslag.
Ni kan se ett klipp här nedan.
PJ Masks, pyjamashjältarna på svenska,  är något nytt som vi har hittat och som Adem gillar. Men den absolut stora favoriten hos Adem just nu är Paw Patrol.
Pojken Ryder har hand om 6 valpar. Varje valp är inspirerad av ett riktigt jobb, så som brandman, polis och byggarbetare. När trubbel inträffar så är paw patrol där för att hjälpa till.
Jag har inte hittat paw patrol, eller tass patrullen som de heter på svenska, med svenskt tal. Någon som vet och kan i så fall skicka en länk från youtube till mig?

Här ser ni en video med Blippi som jag skrev om tidigare.

 

Vilka favoriter har era barn eller barnbarn? Är det något av det jag har skrivit här som dem också gillar? Kommentera gärna.

Fortsätt läsa