En semester i Sverige!

Vi startade resan till Sverige strax efter kl 01 på natten till den 18 februari.
Kadir och Adem sov timmarna innan och jag packade och fixade in i det sista.
När vi skulle hoppa in i bilen så sov Adem och även hela vägen till Antalya flygplats. Jag hade en liten förhoppning om att han skulle sova första flygningen till Istanbul som tar en timme.
Sedan hade vi 3 timmars väntetid där då han kunde vara vaken och sedan sova mestadels av de tre resterande timmarna på planet till Göteborg.
Jag hade fel…
När vi kom till Antalya flygplats så vaknade Adem med världens leende och största ögonen. Vi checkade in väskorna, sa hej då till Kadir och väntade på första planet. Passade på att amma Adem innan vi steg på och sedan var jag redo med vattenflaska och amma vid starten.
 
Det sägs att små bebisar och barn kan ha riktiga problem med öronen vid start och landning och då är det bra om dom suger på något såsom vid vattenflaska, klubba eller ammas.
Adem skrek inte då men han var väl inte så jätteglad av att sitta fast på en och samma plats hela tiden. Han älskar ju att röra på sig.
Dessutom var kl 4 och det var helt fel tid för honom att vara vaken på, ingenting stämde.
Efter lite gap, skrik, skratt och bus så somnar Adem 10 min innan vi landar…
Eftersom jag hade bärsele med mig så kunde Adem sova när vi gick igenom halva Istanbuls flygplats för att komma till rätt gate och nästa flyg. Han vaknade när vi hade gått igenom passkontrollen och då satte vi oss på ett fik för lite mat.
Allting gick bra men 3 timmar kl 5 på morgonen är segt för oss båda. En timme innan planet skulle gå mot Göteborg så tappade Adem verkligen humöret.
Det fanns inga amningsrum ledigt och alla platser vid gaten var fullt med folk. Det enda han ville göra var att äta och sedan sova men vi skulle precis på en flygbuss så allt var halvt kaos. Han fick i sig fruktpure och var glad för stunden men när vi väl var på planet så somnade han nästan direkt.
När man flyger med spädbarn så blir man tilldelad platsen närmast fönstret vilket jag tyckte var jätteskönt.
Men den här resan, till Göteborg så hade vi inte lika tur att ha 3 platser för oss själva som förra flyget utan planet var fullt och det blev mer “instängt” för oss.
Det gick bra även om Adem vaknade och somnade om vart annat, busade med kvinnan bredvid oss och lekte med sina leksaker. När maten serverades så var det lite svårt för mig att äta samtidigt som Adem vill vara med och använda sina “2 meter långa armar som får tag i allt”
Han fick äta min yoghurt och knapra på en gurka som han gillar.
Jag var samtidigt svintrött eftersom jag hade gått upp kl 7 morgonen innan och klockan var vid den här tiden 8, 25 timmar senare. När jag väl somna den kvällen så hade jag varit vaken i 40 timmar.
Flera gånger så somnade jag till under flygningen medans Adem busade med kvinnan bredvid. Jag kunde inte rå för det utan nickade till flera gånger och “vaknade upp”. Men kvinnan var jättetrevlig och förstod mig sa hon.
 
På väg till flygplatsen kl 02.00
 
När vi landade i ett grått och regnigt Göteborg så var jag så himla glad över att vara på marken igen. Och Adem med.
På flygplatsen hämtade pappa/morfar upp oss och vi åkte raka vägen hem och åt lite mat innan vi åkte vidare och mötte upp Jessica som vi fick låna en riktigt bra barnvagn utav under dessa 3 veckor.
 
Vi fick också låna en babysitter och en gåstol utav Sami och Hanna, eller Hannas syster, och hann med en fika hemma hos dom en kväll.
Babysittern var alldeles för liten men gåstolen har Adem använt ordentligt och det var till en stor nytta.
 
De 2 första dagarna i Sverige så var Adem väldigt gnällig och mammig. Första dagen var dagen vi landade och det var nästan självklart att han inte skulle vara på sitt bästa humör direkt. Andra dagen släppte han inte mig en sekund med blicken och jag blev nästan nervös att detta skulle fortsätta i 3 veckor.
Men sedan slappnade även han av och både trivdes och njöt av Sverige.
4 dagar var vi hos pappa i Göteborg och bara tog det lugnt och hade det bra. Och köpte godis för 255 kr.
Vi åt lite av det och sedan fanns det kvar den sista veckan som jag och Adem var där igen.
 
Har man fredagsmys, eller Louise-och-Adem-på-besökmys så har man.
 
Jag och Adem åkte vidare till våran sommarstuga i Varberg där Linda och PilotPeter var.
Riktigt myskalas hade vi för att sedan åka till våra hemtrakter, Skara.
Denna stol, som kan användas på 3 olika sätt, har jag och min syster haft när vi var små. Kul att ha den kvar till våra barn och Adem gillade att sitta i den. Det var även där han satt när jag stod och diskade en meter bort och han helt plötsligt sa “mamma” några dagar senare.
Åh, älskade Skara haha. Vi bodde på Jula hotellet och hade en hel del ärenden i stan.
Men det viktigaste av allt var urnsättningen för mamma.
Med krångel för Adems pass under våren och vintern så var det nära på att jag skulle missa detta för våran mamma.
Och även om vi har haft en jättefin begravning så känns det bra att få ett ytterligare avslut med denna urnsättning.
 
 

Adem på hotellet där han upptäckte en ny favorit, smörgåsrån.
Och han charmade tjejerna i receptionen.
 

Så här fin var Adem när vi skulle “besöka mamma/mormor” och ta ett sista farväl. Det var en fin dag och solen sken på oss.

Adem tillsammans med moster Ea och mig, samt tillsammans med en favorit märkte vi nämligen PilotPeter.
Jag är säker på att Adem kommer ha 1000 frågor om flygplan, piloter och allting annat i framtiden. Hoppas Peter är redo.
 
Väl i Varberg igen så hann jag, Adem och Linda med mycket som vi ville och kunde och ett tu tre så var vi på plats.
På Ullared!
Lyckan var total under 3 timmar. Det var stressigt men jag hann med det viktigaste, Adems del. Allt annat var plus för mig denna gång.
Jag fick med mig ett par riktigt härliga lära gå skor till Adem som jag är nöjd med. Och som invigdes idag.
Det var en riktigt mysig vecka med min syster men alldeles för kort tid. Som vanligt.
Det var så mycket bra men också mycket kul vi hann med. Och under tiden så hann Adem lära sig att säga, och använda, ordet mamma. Vissa dagar säger han det mer än andra men det är lika underbart att höra varje gång.
 
   
 
Fortsättningen följer av våran Sverige resa…

4 kommentarer

  1. Vilken fin resa ni verkar haft. Så skönt för dej att du kunde vara med på din mammas urnsättning och att lilla Adem fick ta farväl av mormor. Jag hoppas du känner att du fått ett fint avslut med en vacker begravning och nu urnsättningen. Du har kämpat så duktigt i både med och motgångar under den här tiden. Njut nu av din lilla familj och ha en fin vår och försommar. Snart är det dax för 1årskalas, vad står på den lille mannens önskelista, förslag mottages gärna. Jättekram till er och pussar till Adem från mej.

  2. Måste kännas lite lustigt att vara på semester i sitt egna hemland? 😉
    Men turkiet kanske känns mer som ditt hemland nu? 🙂

    Skönt att urnsättnigen gick bra. Självklart man inte vill missa ngt sådant även om man sagt hejdå innan och fått avslut. Urnsättningen är ändå det där lilla extra avsluteg på ngt sätt.

    Så många fina bilder på Adem, så söt han e!
    Nu måste Kadir vara lycklig att ni är tillbaks hemm igen. 🙂

    1. Ja egentligen är det ju det. På ett sätt känns det ju som att komma hem så det blir inte semester som den där känslan över att allt är "nytt" Men det blir ju semester på det viset att man äter allt gott och lever lite semesterkänsla-liv och inte något vardagsliv när vi är i Sverige. Turkiet känns verkligen som mitt hem nu. Jag känner mig mycket mer bekväm i Turkiet och känner att jag tom slappnar av mer här. Åååh underbara Turkiet!
      Visst är Adem söt 🙂 Du får komma ner och träffa honom, och mig, i sommar tycker jag.
      Kram!!

Kommentera