Slut som artist!

Vi har haft en riktig bra dag idag men både jag och Adem var jättetrötta ikväll.
Jag tror de beror på att vi tränade skrattmusklerna hela dagen. 
Det blir en väldigt tidig kväll för mig ikväll. Jag riktigt längtar till att få krypa ner under täcket nu.
Ska först bara plocks undan lite i köket men jag räknar med att jag är klar och redo för sömn vid 23-tiden.
Jag vet inte när det hände så tidigt sist men jag behöver det nog.
Vi hörs imorgon med ny härlig energi! 
God natt! 
 

7 kommentarer

  1. Hej Louise!

    Jag undrar hur du klarar dig med språket nere i Turkiet. Jag förstår att du och K pratar en hel del engelska med varandra och att du förmodligen är ganska så bra på engelska, men hur går det med turkiskan? Kände du när du flyttade dit att du nu MÅSTE börja lära dig turkiska eller kände du mer att det kommer när det kommer och att du lär dig med tiden? Har du liksom försökt "plugga" språket eller har det bara kommit i och med din turkiska vardag? Hur långt klarar du dig på den turkiskan du lärt fram tills idag, och hur är det att lära sig det? Enkelt/svårt? Vart är det som är svårt/mindre svårt?

    Vet inte om du lagt mig på minnet men jag har kommenterat din blogg ett par gånger, jag har pojkvän i Alanya och det är därför jag är lite nyfiken på just det här med språket. Jag själv är inte suverän på engelska, jag kan en hel del engelska ändå, men det som jag inte är bekväm i är just att prata därför att jag aldrig pratar engelska annars. Nu har jag kommit till en punkt där jag vill börja lära mig lite turkiska då jag känner att det verkligen tar på krafterna att befinna sig i den turkiska vardagen men inte förstå vad människorna pratar om. Jag förstår några enkla ord och fraser, "standard" saker liksom, men försöker förstå mer än så vilket gör min hjärna helt utmattad.

    Så, hur har det gått för dig med språket, både engelska men framförallt turkiskan?

    Hoppas du får en bra kommande vecka, hälsa familjen 🙂 Kram Sofie

    1. Hej Sofie!Ditt namn har jag sett ett par gånger och det är alltid kul att få lite kommentarer. Jag kan se din emailadress (den visas inte utåt bland kommentarerna dock) och då är det lättare att ha koll på olika Sofie som kommenterar 🙂

      Jag kan helt okej engelska och fick även lära mig lite mer "avancerande" engelska när jag bodde i USA. Nu tittar jag ex gärna på film och serier utan text och det går alldeles utmärkt.
      Däremot så tycker jag att min engelska har blivit betydligt mycket sämre sen jag flyttade till Turkiet. De flesta turkarna, även min man, använder otroligt enkel engelska, fel grammatik och jaa…det låter oftast lite roligt. Men jag har liksom ändrat hur jag talar och följt deras, "enkla" engelska spår. Så när jag och Kadir pratar engelska så är det inte alltid rätt och vi blandar dessutom in turkiska och svenska ord i de flesta meningar så det låter säkert ännu mer galet.

      Jag är inte alls intresserad utav språk, för fem öre. Därför har jag aldrig lagt ner någon energi på att lära mig språket. Dessutom har jag och min man alltid kunnat kommunicera med varandra. Det är inte alltid att vi har förstått varandra men det handlar nog mer om kulturkrockar, som än idag kan uppstå.
      Ett tag ville jag lära mig och köpte en turkisk bok, men jag har bara läst några sidor i den. Eller det är klart jag vill lära mig och vill kunna prata flytande, men jag känner ingen press i det. Det måste inte ske idag och tittar jag tillbaka så har jag lärt mig en hel del.
      Det är också roligt när andra runt omkring mig märker det eftersom jag själv kanske underskattar mina kunskaper och vad jag kan.
      Jag har inte känt någon större press ang språket men de som har påpekat att jag "borde" väl lära mig är konstigt nog svenskar. De turkar som har sagt något har mer sagt "det kommer ska du se" inte "Nu har du bott här så länge, ska du inte lära dig snart" Visst är det konstigt, att de är svenskarna som ska tycka vad jag ska kunna.

      Det som jag istället har lärt mig är kulturen, hur man beter sig i detta land. För det är annorlunda från Sverige och man kanske inte kan eller "ska" bete sig hur som helst. Det sägs ju att man kanske ska anpassa sig efter landet man bor i och det tycker jag har gjort väldigt mycket under mina fem år. Jag är fortfarande svensk, svensk medborgare och kommer alltid att vara. Jag kommer aldrig vara helt turkisk i mitt sätt, min vardag, mitt språk eller mina värderingar, men jag kan blanda och jag känner mig väldigt bekväm i detta.

      Jag lär mig väldigt mycket nu när jag har barn också, dels för att jag hör Kadir prata mer turkiska idag än innan vi hade barn. Och även människor som kommer fram och talar med Adem.
      Folk är rädda att prata turkiska med mig för att jag kanske inte förstår men det är nog de man borde göra för att lära sig, tala och bli tilltalad på turkiska. Be din pojkvän tala med dig på turkiska och kör ni fast så prata engelska.
      Och våga tala du med, både engelska och turkiska.
      Jag är också blyg när det kommer till att tala med främmande människor men försök.
      Och blir det fel så be dom rätta dig.

      Mitt tips att lära dig engelska; kolla engelska serier utan text till. Du kan en hel del från skolan tror jag och därför kommer du klara att kolla serie och filmer utan text. Välj filmer som du sett innan och vet vad de säger eller vad som kommer hända i filmen.
      Turkiskan; Be folk prata med dig, förstår du inte så säg det men att du håller på att lära dig och att du vill att de ska tala till dig även om du inte förstår.

      Hoppas du fick lite tips. Hur känner du med kulturen, är det något du också vill lära dig och kan tänka dig att anpassa dig lite efter? Jag var nog lite "rädd" för det i början, det är en del som är främmande från Sverige och vad man är van vid. Men det är mycket som borde finnas mer utav i Sverige. Exempelvis respekten för de äldre som de har här. Och gravida. Jag har aldrig blivit så uppassad som gravid, som jag blev här i Turkiet.

      Ha det så bra!!
      Kram

  2. Hej igen och tack för svaret!

    Det här med att turkar använder väldigt enkel engelska har jag märkt när jag varit där, och även när jag skriver med min pojkvän, som du sa så har dom ganska dålig grammatik, vilket har skapat några få missförstånd iallafall mellan mig och min kille, och det har jag faktiskt försökt ta till mig när jag ska prata. Att i och med att jag vet att deras grammatik inte är särskilt bra så ska jag själv inte haka upp mig på om jag kanske glömmer hur man säger något eller om det blir fel när jag säger det, för det har ofta varit ett problem när jag ska prata att antingen så struntar jag i att säga det jag vill säga eller fråga för att jag inte vet hur jag ska säga det, eller så skäms jag nästan om det blir helt fel, ibland kan jag liksom "snubbla" på orden.

    Jag köpte en ordbok på turkiska för ett tag sen som jag tänkte att jag skulle lära mig lite ur, men precis som du och den boken du köpte så har jag inte kollat särskilt mycket utan jag märker att man faktiskt lär sig mer på plats och liksom höra språket, än att bara sitta och läsa. Typiskt svenskar att komma med sådana kommentarer, tycka till och säga vad man BORDE göra…

    När jag har hälsat på min killes vänner ibland så säger vissa hej på turkiska vilket jag kan besvara, och så har det hänt att dom fortsätter på turkiska men då får jag avbryta dom lite fint och säga att mer förstår jag inte… och så säger dom inget mer till mig.
    Vad gäller kulturen så är det något som mer än gärna lär mig om och jag kan absolut tänka mig att anpassa mig efter den! Till viss del iallafall.

    Och tack för tipsen! Det ska jag verkligen tänka på och försöka göra. vet du någon sida på internet där man kan se film utan textning?? Jag vet bara ett par sidor MED textning.

    Jag måste också säga att jag på något sätt ser upp till dig i och med vad du gjort i ditt liv och framförallt biten som handlar om Turkiet, flytten, familjen och allt du får lära dig på vägen, eftersom att det förmodligen är sådant som jag har framför mig gällande min relation. Jag tar till mig mycket av vad du skriver vad gäller deras kultur och beteenden osv och tar lärdom av och relaterar ibland från dig om situationer jag är med om när jag är i Turkiet.

    Har du någon gång känt typ att vissa människor "tvivlat" (låter kanske lite starkt, men tror du förstår vad jag menar) på din relation med en turk, eftersom att det man ofta hör är att turkar ofta har en kort romans med svenska tjejer och sedan skiter i dom. Hur har du själv känt utifrån det, har du liksom varit rädd att det kommit att sluta så mellan er i början? Eller när förstog du liksom att det verkligen är NI?

    Har så många fler frågor angående biten om er relation men väntar nog tills det kommer i TBT, kanske får jag svar där 🙂 Jag älskar TBT-kategorin och längta varje gång till nästa inlägg i kategorin! Och nu längtar jag jättemycket till Turkiet-biten, can’t wait!

    Tusen tack för svaret, det hjälpte verkligen och jag har fått lite saker att tänka på.

    Ha det bra! Kram Sofie

    1. Haha jag tror vi får maila varandra istället. Jag känner att det är många frågor och mycket som varken du eller jag kanske vill skriva om här rakt av. Skriv till mig på louiseiturkiet@hotmail.com så ska jag försöka svara så gott jag kan.
      Många är i samma situation som du är i, förr eller senare och jag har också varit där. Man har så mycket frågor och en del saker kan man verkligen inte förstå sig på hur mycket ens turk förklarar. Men svaren kommer automatiskt efter hand tror jag, ju mer man lär känna varandra och varandras kultur. För det är där felet blir, förutom språket/grammatiken osv. Jag och min turk har ju helt olika bakgrunder och uppfostringar, vilket gör att vårat tankesätt krockar…även idag. men idag kan vi läsa av varandra bättre och vi vet dessutom mer om varandra och hur vi har växt upp. Det vi har gemensamt är att vi båda kommer från små samhällen/byar och har…vad ska jag säga "bondelivet" i oss. Jag är ingen storstadstjej och han är absolut ingen citykille. Så där har vi något gemensamt även om hans bakgrund är mycket mer "bonde" än min.
      Sen skriver jag väldigt lite om oss egentligen i min blogg och egentligen överlag så är min blogg personlig men det är en otroligt liten del jag berättar egentligen om mitt liv och framför allt vårat förhållande.
      Jag har aldrig, vad jag vet, skrivit om när vi har bråkat med varandra. Och tro mig…vi har bråkat, tjafsat, skrikit och gråtit (mest jag på den sista punkten) Så många missförstånd och så många kulturkrockar. och första året trodde jag att han var som alla andra turkar med massa tjejer och säkert en hemlig flickvän i Turkiet och några i olika länder. Nej, jag kunde inte riktigt lita på honom även om han absolut inte visade några tendenser på att han skulle vara någon player.
      Och han hade samma tanke om mig, han har ändå jobbat inom turismen i över 10 år och har sett både de ena och de andra…varför skulle jag vara annorlunda för?
      Men även om vi var osäkra så var vi också säkra…Du kommer ju få veta lite mer om detta i TBT-inläggen…
      Men den här osäkerheten har de flesta och många, många har mailat mig och frågat massor särskilt när de är i det där första stadiet. När smekmånaden är över och man har hittat en balans men man vet fortfarande inte om man kan lita på killen. För det finns 1000 historier om players. Och lika många som skandinaviska tjejer kan jag intyga.
      Jag har inte direkt haft några vänner som har tvekat på vårat förhållande men jag hade inte heller många nära vänner från gymnasiet eller min skoltid heller kvar. Jag har fått vänner på vägen under mina resor och jaa…de har iaf inte sagt något.
      De vänner jag har fått sen jag flyttade till Turkiet har ju "varit med" i vårat förhållande och sett hur de utvecklats och de har själva oftast haft förhållande med en turk så det vet lite vad man går igenom och att det blir lite kulturkrockar, tjafs och konstiga bråk ibland. Särskilt i början.

      Skriv till mig så berättar jag om sidan jag brukar kolla serier på också. Den är lite komplicerad innan man förstår hur upplägget med reklamen och sånt är men väldigt lätt när man förstår hur man ska klicka runt. Där finns alla amerikanska serier du kan hitta från förr och nu.

      Ha det så bra, och vi hörs på mailen!!

Kommentera