Första resan till Sverige

Dagen innan vi skulle åka till Sverige så var jag i full gång och packade, fixade, plockade och städade.
Kadir bara skakade på huvudet och sa “kommer du få med dig allt vi behöver så blir jag imponerad”
Inte för att jag hade packat mycket utan för att allt såg ut att vara kaos. Men jag hade kontroll och visst vad och när saker och ting skulle packas ner.
Men det syntes inte såklart eftersom det såg ut som 7 svåra år.
När klockan var 1 på natten till Fredagen den 20 februari så var allt packat och klart.
En halvtimme senare så kom Kadirs svåger och hämtade upp oss. För första gången på flera år innan resa så hade jag även kunnat sova en stund på soffan. Och det behövdes för det blev en låååång resa.
Första planet gick från Antalya kl 04 på morgonen och Adem som vaknade när vi lämnade hemmet var en blandning mellan glad och trött/ledsen.
Under resa så fanns det även ett annat barn som var trött och ledsen så dem grät nästan i kapp med varandra.
Men det gick bra. Väl i Istanbul så hade vi nästan 4 timmar på oss så vi tog det lugnt och Adem var pigg och glad.
I Istanbul hade de bara dagarna innan kommit massa snö och nu i efterhand så tror jag det var den mesta snön vi såg på hela resan faktiskt.
Sverige och Norge låg i lä där.
 
Precis när vi väntar vid gate för att få gå på flygbussen som skulle ta oss ut till planet så somnade Adem i min famn. Sedan sov han hela resan till Göteborg. Han vaknade ibland men somnade om och vaknade 45 minuter innan landning.
Det var rena drömresan för oss. Starten från Antalya var lite jobbig när Adem var missnöjd men annars var allt verkligen toppen.
Jag och Kadir kunde sova en stund på planet vilket jag annars aldrig lyckas med.
Innan landning så ser jag ett uttryck på Kadir som jag hade hoppats på. Han såg glad och förväntansfull ut.
Jag och Adem var sjuka och vi hade besökt doktorn igen med Adem dagen innan resan. Detta stressade Kadir, att Adem skulle behöva besöka sjukhus i Sverige med men nu i efterhand så har det gått väldigt bra och Adem piggade på sig snabbt.
 
När vi landade i Göteborg så var vi riktigt trötta. Klockan var efter 12 och vi hade bara sovit några korta stunder de senaste dygnet.
Pappa hämtade oss på Landvetter och vi åkte raka vägen hem till lägenheten i Göteborg.
Kadir fotade allt han såg men tyvärr landade vi i det mest trista väder man kunde få med ordentligt regnoväder.
Samma sak hände även i Bergen under våran resa. Men det blev ju bättre.
 
Vi vilade och tog det lugnt i lägenheten. Kadir och Adem var uppspelata men trötta på samma gång.
Jag kände mig direkt “hemma” även om Turkiet känns mer hemma idag för min del.
 
Sedan åkte vi till Ica Maxi för att handla. Rena drömmen för en utlandssvensk som mig.
Kadir hakade på men tröttheten hängde på oss alla så vi försökte göra det snabbt för att kunna åka hem snabbt igen.
 
På kvällen så hade vi bestämt trätt med min kompis Emma och efter lite fram och tillbaka så kom hon och hennes pappa äntligen.
Hon skulle flyga vidare till Polen där hon pluggar och jag är så himla glad över att hon lyckades klämma in en träff med mig/oss innan flyget gick.
Nu håller jag tummarna för höstplanerna.
 
Resan var lång men vi var riktigt glada över att vara i Sverige. Trots det dåliga vädret.
Flightmood. Innan avresa från Manavgat. Jag kan väl tillägga att jag inte direkt såg ut sådär när jag landade. Varken i Istanbul eller Göteborg. Då såg jag något mer trött och sliten ut…
 
 
 
  

Här har vi landat i Göteborg och kommit igenom passkontrollen.
 
 
 
Välkommen till Sverige…
 
Innan Emma kom så insåg vi att pappa och Adem hade liknande tröjor på sig. Så pappa fixade en till Kadir med.
Taadaaa!
 
 
 

2 kommentarer

  1. Hej! Kul att läsa;) det måste ju vara många som har läst det,och jag känner lite att jag blir lite ledsen för din skull när du inte får några kommentarer på dina fina inlägg du gör varje dag!det ligger ju en del jobb bakom din blogg;) men du kanske "ser" att du har många läsare även utan kommentarerna? Ha det bra;)

Kommentera