Bra och dåliga dagar!

God morgon säger vi tydligen redan klockan 6 numera. Mina barn verkar inte förstå nöjet med att sova till 8.
Men å andra sidan så är vi pigga och redo att fånga dagen redan då och jag får se det som positivt. 
Man får mer gjort då när man inte sover bort hela dagen. 
Idag öppnade jag stora balkongfönstret och förskte få i mig så mycket d-vitamin och energi jag kunde efter gårdagens kaos. 
Jag börjar äntligen känna mig frisk men kände av en lätt huvudvärk på morgonen igår. 
När Adem var liten så fick jag flera gånger migränattacker och det var jättejobbigt. Det slutade alltid med att jag kräktes och fick lägga mig under täcket i vårat svala sovrum. Som tur var så gick detta bort ju äldre Adem blev och ju mindre han ammade. 
Igår eftermiddag blev huvudvärken starkare för mig och det sved i hela huvudet. Jag behövde aldrig lägga mig under täcket så det ser jag som positivt men det var ändå väldigt jobbigt och med två barn och en arbetande man så får man verkligen lära sig att inte bryta ihop och gråta för det hjälper inte huvudvärken att försvinna. 
Jag la mig på soffan, Esma i sitt babygym och Adem lekte med sina leksaker. 
När Kadir kom hem så samarbetade vi bra ihop och alla var nöjda. 
Idag känns det bättre men jag kommer dricka mycket vatten, äta salta nötter, få i mig lite socker och försöka äta bra och mycket mat. Allt för att undvika huvudvärk igen. 
Som tur är så har jag två paket med vätskeersttning, resorb, hemma som är bra att ha under sommaren när värmen gör sitt men det blir nog en sådan idag också.  
 
Utöver detta på eftermiddagen och kvällen så måste jag berätta att Adem hade en riktigt tuff start på morgon också. 
Först trillade han ner från soffan med huvudet först. Han har börjat hoppa i sofforna här hemma och det spelar ingen roll hur många gånger jag säger till honom att sluta, han fortsätter ändå. 
Och inte ens när jag förklarar att det kan göra ont och han till och med trillar ner och slår sig från soffan, så slutar han. Men jag antar att det tar slut med detta förr eller senare. 
Tyvärr slog han sig knappt någon timme senare igen, men denna gång värre.  
Han halkade på golvet i sovrummet och slog pannan i byrån så att det blev ett jack på höger sida. 
Efteråt blev det mycket tårar och Adem hade svårt att få luft av chocken och allt gråt så jag blåste honom i ansiktet två, tre gånger och hans ansikte blev vitare och åt det blåa hållet.
Som tur var så fick han luft, och skrek ännu mer. 
Detta har hänt några gånger när han var liten och det är hemskt men som tur är så har det gått bra. 
Det gäller bara att hålla sig lugn som förälder, vilket inte alls är lätt. Jag var helt skakig efteråt men vi kramades länge, Adem drack mycket vatten och jag höll koll på honom hela dagen och gör även idag. 
När han var knappt ett år så trillade han ner från sängen och en tidigare bula tog smällen och gjorde ett hack i pannan. Han var inte så ledsen men blödde ganska så mycket. 
Det resulterade i ett doktorbesök som skickade vidare oss till akuten och han fick sy ett stygn. Det syns knappt idag men ett litet ärr har han på vänster sida. 
Igår gick det bättre och vi har inte behövt besöka doktorn tack och lov. 
 
Så idag behövde jag verkligen den där dosen av extra energi och även d-vitamin för att bli piggare och friskare. Jag är definitivt på bättringsvägen och jag hoppas detta var sista omgången sjukdomar,  och olyckor, för våran del i vår familj. 
Det tar musten ur en och då väljer jag att hellre vakna klockan 6 varje dag. Med soligt och fint väder så är det mesta i vardagen lite lättare. 
 
 
Jag försöker få i mig så mycket d-vitamin och energi som det går denna morgon.
 
 

Kommentera